Anonymt vittne prövas första gången i svensk tingsrätt
Sedan drygt 1,5 år finns möjligheten att använda anonyma vittnen i svensk rättprocess. På tisdag infaller det första tillfället då verktyget tas i bruk under en rättegång, när Umeå tingsrätt hört det anonyma vittnet med beteckningen NN. Vittnesmålet rör en åtalad 18-åring med koppling till den extremistiska nätverksmiljön 764 och No Lives Matter, misstänkt för över 70 brott.
Vad handlar målet om?
Den åtalade 18-åringen står åtalad för över 70 brott, däribland mordförsök, våldtäkt och grovt djurplågeri. Offren finns i flera länder. Enligt åklagaren ska 18-åringen ha gett instruktioner till brotten via internet.
Vittnesmålet på tisdag berör specifikt 18-åringens inblandning i flera knivattacker i Hässelby sommaren 2024. Den misstänkte ska ha följt överfallen via direktsändningar och lämnat uppmaningar till den minderåriga förövaren.
Vem är det anonyma vittnet?
Vittnet NN tillhörde en digital grävgrupp som infiltrerade extremistmiljön och förmedlade material till både polis och journalister. Syftet var att avslöja verkliga identiteter bakom kontona i nätverket.
Att få vittnet att inställa sig visade sig dock komplicerat. Efterlysningar i rikstäckande tv-sändningar och på internetforumet Flashback gav inget resultat. Vittnet uppgav initialt inte ha något att tillföra utredningen.
Genom polisens egna efterforskningar, som åklagare Jenny Östling beskriver som ganska avancerade, kunde vittnet slutligen lokaliseras.
Hur fungerar lagen om anonyma vittnen?
Lagen om anonyma vittnen trädde i kraft i januari 2025. Syftet är att bryta tystnadskultur och öka skyddet för vittnen i brottsutredningar. Sedan införandet har möjligheten använts i fyra olika brottsutredningar, men aldrig tidigare under en pågående rättegång.
Grundprincipen i svensk rätt är att den som anklagas för brott ska veta varifrån uppgifter kommer för att kunna försvara sig. Anonymiteten innebär ett undantag från denna princip, vilket väcker rättssäkerhetsfrågor.
Vilka rättssäkerhetsfrågor väcks?
Försvarets advokat Emily Töyrä, som företräder den åtalade 18-åringen, ifrågasätter rättssäkerheten kring anonyma vittnen, i linje med Advokatsamfundets ståndpunkt.
Det är i princip omöjligt att försvara sig mot vad som sägs av ett anonymt vittne. Vi saknar nödvändig information för att bedöma hur stor tilltro vi ska sätta till uppgifterna.
Töyrä anser att försvaret behöver veta mer om vittnet, inklusive eventuella tidigare brottsdomar och politiska eller andra engagemang som kan påverka vittnesmålets tillförlitlighet.
Åklagare Jenny Östling anser å sin sida att 764-fallet är ovanligt väl lämpat för anonymt vittnesmål. Den misstänkte har aldrig träffat vittnet i verkliga livet och de känner till varandra enbart genom de alias de verkat under på internet. Enligt Östling kan 18-åringen därmed ändå veta varifrån vittnesmålet kommer.
Östling betonar dessutom att vittnesmålet utgör stödbevisning som kompletterar det övriga utredningsmaterialet.
Hade personen varit den enda bevisningen hade åklagaren inte åberopat vittnet.
Behövs prövning i Högsta domstolen?
Förhandlingen i Umeå tingsrätt närmar sig sitt slutskede. Advokat Emily Töyrä vill redan nu se fallet prövat i Högsta domstolen, med hänvisning till att rättsväsendet behöver vägledning kring tillämpningen av anonyma vittnen.
Lagen har aldrig använts innan och det vore bra att tydligare veta dels när verktyget ska användas, dels hur ett sådant vittne ska värderas av domstolen.
FAQ om anonyma vittnen i svensk rätt
När infördes lagen om anonyma vittnen i Sverige?
Lagen om anonyma vittnen trädde i kraft i januari 2025.
Hur många gånger har anonyma vittnen använts?
Sedan lagens införande har möjligheten använts i fyra brottsutredningar. Rättegången i Umeå tingsrätt blir det första fallet där ett anonymt vittne hörs under rättsförhandling.
Vad är syftet med anonyma vittnen?
Syftet är att bryta tystnadskultur och öka skyddet för vittnen, särskilt i mål som rör organiserad brottslighet eller extremistiska miljöer där vittnen annars kan riskera repressalier.