Avskaffande av elefantkyrkogården kräver nya trygghetssystem
Regeringens förslag om att avskaffa den så kallade elefantkyrkogården och införa avgångsvederlag för generaldirektörer är i grunden ändamålsenligt, men riskerar att förenkla de strukturella utmaningarna i den statliga rekryteringen. En avveckling av systemet med placeringar i Regeringskansliet måste kombineras med ett trygghetssystem som skyddar myndighetschefer vars uppdrag upphör till följd av statliga omorganisationer. Utan ett sådant skydd hotas det professionella oberoendet i den högre statliga förvaltningen.
Vad innebär regeringens förslag om att avskaffa elefantkyrkogården?
Regeringen föreslår att det nuvarande systemet, där högre statliga chefer placeras i Regeringskansliet utan tydliga arbetsuppgifter, ersätts med avgångsvederlag. Det är svårt att försvara ett system där personer under lång tid uppbär lön utan att utföra konkreta arbetsuppgifter. Förslaget är därmed rationellt ur ett förvaltningsperspektiv, men debatten kring reformen har hittills varit alltför förenklad. Frågan berör inte enbart vad som ska hända när ett förordnande upphör, utan även hur staten ska kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal till samhällets viktigaste befattningar.
Hur påverkas myndighetschefernas professionella oberoende?
En avgörande aspekt i diskussionen är förutsättningarna för att utföra ett effektivt arbete som myndighetschef. En generaldirektör måste kunna framföra professionella bedömningar, även när dessa inte sammanfaller med den politiska ledningens uppfattning. Om generaldirektörer lär sig att den säkraste vägen till en fortsatt karriär är att undanhålla kritik, förlorar staten det professionella och självständiga beslutsunderlag som politiken behöver.
Detta illustreras av erfarenheterna från den tidigare generaldirektören för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Inför utnämningen 2009 tvingades denne säga upp sig från en ordinarie domartjänst eftersom tjänstledighet inte medgavs. Under uppdragstiden framfördes kritiska synpunkter på den nya patientsäkerhetslagen, bland annat gällande Socialstyrelsens hantering av patientklagomål och avsaknaden av möjlighet för legitimerad personal att överklaga kritik. Synpunkterna kom senare att delvis beaktas, men fallet visar vikten av att myndighetschefer kan agera oberoende.
Vilka är konsekvenserna av att avveckla elefantkyrkogården utan trygghetssystem?
När riksdag och regering genomför omfattande reformer kan förutsättningarna för en myndighet förändras radikalt. I fallet med HSAN innebar den nya patientsäkerhetslagen att huvuddelen av myndighetens verksamhet försvann. Generaldirektören förlorade inte uppdraget på grund av misslyckanden eller bristande förtroende, utan för att staten själv hade förändrat spelreglerna.
Under de följande fyra åren på elefantkyrkogården utfördes olika utredningsuppdrag, såsom granskningar av katastrofmedicinska insatser utomlands och skogsbranden i Västmanland. Samtidigt saknades en långsiktig plan för placeringen, och från Socialdepartementet lämnades senare rådet att inte lägga framtiden i regeringens händer. Situationen belyser även de mänskliga och administrativa konsekvenserna av att sakna en naturlig arbetsgemenskap. Den tidigare HSAN-chefen har beskrivit hur isoleringen förvärrades av personliga förluster, bland annat genom makes plötsliga bortgång 2013, vilket underströk bristen på professionell och social tillhörighet på arbetsplatsen.
Om staten vill rekrytera domare, forskare, läkare och officerare till de högsta chefsbefattningarna måste det finnas en rimlig balans mellan ansvar och trygghet. Den som uppmanas att lämna en etablerad karriär för ett tidsbegränsat uppdrag bör inte ensam bära risken när staten väljer att omorganisera verksamheten. Ett framtida system med avgångsvederlag måste därför utformas så att det ger ett reellt skydd åt de chefer som förlorar sina uppdrag till följd av statliga strukturförändringar, i syfte att säkerställa en robust och oberoende statsförvaltning.
Varför kallas det för elefantkyrkogården?
Begreppet elefantkyrkogården syftar på den praktik inom Regeringskansliet där avgående eller omplacerade generaldirektörer och högre statliga chefer placeras utan tydliga arbetsuppgifter, i väntan på nya uppdrag. Uttrycket anspelar på att dessa erfarna chefer hamnar i en slags exil, likt elefanter som lämnar flocken.
Vad händer med generaldirektörer som förlorar sina uppdrag idag?
Idag kan generaldirektörer placeras i Regeringskansliet med full lön, men utan egentliga arbetsuppgifter. Regeringens nuvarande förslag innebär att detta system ska avskaffas och ersättas med avgångsvederlag, vilket förväntas ge en mer formell och ekonomiskt förutsägbar övergång för de berörda cheferna.