Butiksstölder kan ge direktböter enligt nederländsk modell

Livsmedelshandlarna föreslår att den kommande svenska regeringen utreder en lagändring inspirerad av Nederländerna, där butiker kan kräva schablonersättning direkt av personer som ertappas med ringa stöld. Förslaget syftar till att avlasta polisen och minska de samhällsekonomiska kostnaderna, som uppskattas till över 20 miljarder kronor årligen, men kräver rättssäkra mekanismer för att skydda sårbara grupper.

Hur omfattande är problemet med butiksstölder i Sverige?

Under 2024 anmäldes drygt 43 000 butiksstölder i Sverige. Livsmedelshandlarna beräknar att kostnaderna för tillgrepp och säkerhetsåtgärder uppgår till över 20 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka 5 procent av matpriset. Enligt branschorganisationen leder detta till ökad osäkerhet i butiksmiljön, minskad tid för kundservice samt högre priser för konsumenterna.

Vad innebär den nederländska schablonmodellen?

I en rapport som presenteras under Almedalsveckan har Livsmedelshandlarna granskat hur andra länder hanterar butiksstölder, med särskilt fokus på Nederländerna. Den nederländska modellen bygger på en lagstiftning som delegerar registreringen av ringa stölder till butikerna själva, i syfte att avlasta polisen.

Systemet innebär att butiker snabbt kan kräva en schablonersättning av den som ertappas med ringa stöld. Modellen kombineras med kollektiva tillträdesförbud i köpcentrum och kedjor samt administrativa rutiner som reducerar polisens administrativa börda. I Nederländerna uppgår schablonersättningen till 181 euro, vilket i svensk kontext motsvarar ungefär 1 500 till 1 850 kronor. Utöver schablonböterna möjliggör regelverket återkrav för faktisk skada, exempelvis förstörda varor eller skadad inredning, samt ersättning för hanteringskostnader som dokumentation och personalens tid.

Erfarenheterna från Nederländerna visar att systemet har en förebyggande effekt. Genom informationsmaterial som synliggör konsekvenserna anger butikerna att snattare får betala. En konsumentundersökning i Nederländerna visar att mer än 90 procent stödjer initiativet, och 40 procent av de tillfrågade anser att beloppet på 181 euro är för lågt.

Vilka rättssäkerhetskrav ställs på en svensk anpassning?

Livsmedelshandlarna understryker att en svensk variant måste utformas med beaktande av svenska rättsprinciper. Rapporten listar ett antal nödvändiga skyddsmekanismer för att säkerställa rättssäkerhet och etisk försvarbarhet.

• Tydliga skydd för minderåriga med fasta rutiner för kontakt med socialtjänst och polis vid behov
• Särskilda villkor för personer med demens eller andra sårbarheter
• Ett robust överklagande- och klagomålsförfarande
• Korrekt personuppgiftshantering med mekanismer som förhindrar felaktig registrering och stigmatisering
• Obligatorisk tillgång till rättsligt stöd för den som bestrider en avgift
• Klara kriterier för när butiken får kräva ersättning
• Mekanismer för att säkerställa frivillighet och informerat godkännande

Dessutom föreslår rapporten att en extern tillsyns- eller granskningsmekanism etableras för att säkra kvaliteten på hanteringen av personuppgifter. Regelverket måste innehålla skydd mot missbruk. Polisen ska fortsatt ha det övergripande ansvaret för offentliga påföljder och uppföljning i allvarligare ärenden.

Vad är nästa steg i processen?

Livsmedelshandlarna och undertecknade butiksägare uppmanar den kommande regeringen att snarast initiera en lagöversyn och utreda möjligheten att införa en svensk variant av den nederländska modellen. Branschorganisationen erbjuder sig att bidra i utformningen av en modell som ska vara både effektiv och förenlig med svenska rättsprinciper. En lagändring, enligt förslaget, skulle ge handeln verktyg att agera, avlasta polis och sociala myndigheter i rutinfall samt återupprätta tryggheten för personal och kunder.

Vad är schablonersättning för butiksstöld?

Schablonersättning är ett fast belopp som en butik kan kräva av en person som ertappats med ringa stöld, utan att ärendet behöver gå via polis och åklagare. I Nederländerna uppgår beloppet till 181 euro, motsvarande cirka 1 500 till 1 850 kronor i svensk kontext.

Hanteras inte butiksstölder av polisen idag?

Jo, men enligt Livsmedelshandlarna är problemet att polisen ofta inte hinner ingripa vid ringa stölder, vilket leder till att många ärenden förblir oåtgärdade. Den nederländska modellen avlastar polisen genom att delegera registreringen och schablonersättningen till butikerna själva.

Kan butiker straffa minderåriga enligt modellen?

Enligt Livsmedelshandlarnas förslag ska en svensk anpassning innehålla tydliga skydd för minderåriga, inklusive fasta rutiner för kontakt med socialtjänst och polis vid behov. Särskilda undantag ska även gälla för personer med demens eller andra sårbarheter.