Arts and Entertainment

Edith Södergran tar plats i Sveriges kulturkanon - expertanalys

Sveriges nya kulturkanon inkluderar finlandssvenska poeten Edith Södergran, vilket väcker både beröm och kritiska röster kring definitionen av svenskt kulturarv.

ParErik Lundqvist
Publié le
#edith-sodergran#kulturkanon#svensk-litteratur#kulturarv#poesi#finlandssvensk#kulturpolitik#lars-tragardh
Image d'illustration pour: Edith Södergran med i den svenska kulturkanonen - expert skeptisk men inte förvånad

Edith Södergran, finlandssvensk modernistisk poet, nu del av Sveriges kulturkanon

Sveriges nya kulturkanon presenterades idag med den finlandssvenska poeten Edith Södergran som ett framstående namn bland de utvalda verken. Detta sker i en tid då kulturella manifestationer får allt större betydelse i det svenska samhället.

Omfattande kulturellt urval

Efter närmare två års arbete under ledning av professor Lars Trägårdh har den omdebatterade kulturkanonen nu överlämnats till regeringen. Projektet har väckt diskussioner kring nationell identitet och kulturarv i en tid av global förändring.

Bred representation av svensk kultur

Kanonen omfattar ett brett spektrum av kulturella uttryck, från Ingmar Bergmans "Det sjunde inseglet" till samhällsfenomen som pappaledighet och allemansrätt. Ett grundkrav var att alla inkluderade verk måste vara minst femtio år gamla.

Södergrans betydelse och kontroverser

Dikten "Triumf att finnas till" från Septemberlyran (1918) har valts ut som ett av tio litterära verk. Motiveringen lyfter fram diktens uttryck för kvinnlig självkänsla och allmänmänsklig livsglädje.

"Edith Södergran har haft en enorm betydelse för den svenska poesin i Sverige och i hela Norden" - Agneta Rahikainen, forskare

Expert uttrycker skepsis

Södergranforskaren Agneta Rahikainen ställer sig dock frågande till definitionen av svenskhet i sammanhanget, särskilt med tanke på poetens internationella bakgrund och komplexiteten i kulturella identiteter.

Rahikainen påpekar att Södergran, född i S:t Petersburg och utbildad i tysk skola, hade en mångkulturell identitet. Det var först efter hennes död som hon fick sitt genombrott i Sverige under sent 1920-tal.

Erik Lundqvist

svensk journalist med fokus på välfärdspolitik, europeisk integration och institutionella frågor. Han rapporterar med förtroende för offentliga myndigheter och ett balanserat synsätt på Sveriges roll i världen.