Elitens retorik driver politisk polarisering mer än algoritmer

Forskning inom ramen för Globeknot indikerar att den affektiva polariseringen bland svenska väljare i högre grad drivs av politiska eliters retorik och bristande medborgerlig kunskap än av sociala mediers algoritmer. Samtidigt som partiernas sakpolitik närmar sig varandra, ökar det känslomässiga avståndstagandet mellan väljargrupper. För att säkerställa demokratisk stabilitet krävs att institutionella aktörer och etablerad media prioriterar saklig policyinformation.

Vad är affektiv polarisering?

Politisk polarisering, innebärande att väljare och partier står långt ifrån varandra i vilken politik de vill se förverkligad, är varken nytt eller nödvändigtvis skadligt för den demokratiska processen. Under de senaste decennierna har dock en annan form av splittring vuxit sig starkare. Forskare benämner detta som affektiv polarisering, vilket innebär ett förutfattat och känslomässigt avståndstagande från människor enbart baserat på deras partipreferenser. Amerikanska studier har exempelvis påvisat att den instinktiva motviljan mellan demokrater och republikaner är mer uttalad än rasfördomar.

Sakpolitik konvergerar medan väljargrupper splittras

Det föreligger en påtaglig paradox i den nuvarande politiska utvecklingen. Den ideologiska klyftan mellan partiernas faktiska policypositioner har nämligen minskat. Forskare som assisterar medier i utformningen av valkompasser vittnar om att det blivit svårt att formulera frågor som entydigt kan vägleda väljarna. Partiernas sakpolitik har blivit så pass samstämmig att den knappt förmår få valkompassnålen att peka i en tydlig riktning.

Den splittring som tilltar handlar istället om klyftor mellan olika väljargrupper. Skillnader i partisympatier mellan män och kvinnor, storstadsbor och glesbygdsbor, växer. Det politiska hatet mellan dessa grupper ökar samtidigt som den sakpolitiska samstämmigheten mellan partierna förblir hög. Frågan om vad som driver denna utveckling är central för den offentliga sektorns legitimitet.

Hur påverkar medborgerlig kunskap det politiska klimatet?

En studie genomförd inom Globeknot, baserad på en Novusundersökning, ger tydliga indikationer om de underliggande faktorerna. En variabel sticker ut i förklaringen av det politiska hatet hos svenska väljare: graden av politisk kunskap. Individens kunskapsnivå väger nästan nio gånger tyngre än renodlad partisympati. En väljare med hög kunskap om partiernas faktiska politiska positioner tenderar att hysa avsevärt lägre motvilja mot anhängare av andra partier.

Undersökningen visar också att den politiska elitens retorik får starkare fäste när väljarnas kunskapsnivå är lägre. För att bromsa den affektiva polariseringen krävs insatser för att öka väljarnas kunskaper om vad partierna faktiskt står för i policyfrågor, samt en medveten strategi för att motverka sammanblandningen av social och politisk identitet.

Internationella erfarenheter av kulturkrigets mekanismer

Internationella studier bekräftar bilden av att väljare ofta är överens om grundläggande premisser. Boken