Finland utreder natur som försvarsbarriär vid östra gränsen
Finlands miljöministerium och försvarsministerium utreder hur naturåterställning och naturliga hinder kan stödja landets gränssäkerhet i öster. Initiativet syftar till att kombinera försvarsintressen med naturvård och efterlevnad av EU:s restaureringsdirektiv, genom att återställa våtmarker och avlägsna skogsbilvägar nära den ryska gränsen.
Natur som strategiskt hinder i försvarsplaneringen
Användningen av natur som försvarsbarriär är historiskt etablerad, men konceptet har fått förnyad aktualitet i kölvattnet av det försämrade säkerhetsläget i Europa. Grundidén innebär restaurering av utdikade våtmarker, tätare skogsbestånd och borttagning av infrastruktur såsom vägar och broar i gränsområden.
Syftet är dubbelt. Dels att försvåra framryckning för fientliga styrkor beroende av fast mark och vägnät, dels att adressera utmaningarna kring biologisk mångfald och klimatförändringar. Historiska exempel, däribland den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, illustrerar hur natur kan återhämta sig kraftfullt när mänsklig aktivitet begränsas.
Hur integrerar Finland naturvård i gränssäkerheten?
En arbetsgrupp från miljöministeriet och försvarsministeriet har fått i uppdrag att utreda hur restaurering av natur och naturliga hinder kan stödja försvaret, med särskilt fokus på de östra delarna av landet.
För Aino Tuominen, ordförande för Rewilding Finland, är utvecklingen logisk. Hon pekar på den kontrast som framträder i satellitbilder över den finsk-ryska gränsen. Den finska sidan är kraftigt exploaterad av skogsindustrin, medan ryska sidan i många områden förblivit orörd.
Den ryska sidan har alltid varit vild. De ville inte göra det lätt att närma sig gränsen, inte ens för sitt eget folk, så att de kunde fly.
På den finska sidan har skogsbruket skapat ett landskap som ur militärt perspektiv är sårbart. Skogsbilvägarna, uppförda för virkesinsamling, underlättar infiltration, enligt Tuominen.
Den finska sidan skulle verkligen behöva återförvildning och borttagning av skogsbilvägarna. Det har diskuterats länge att dessa vägar inte är bra för försvar, eftersom det gör det lättare för inkräktarna att komma in i landet.
Tuominen betonar att försvarsintresset är ett starkt argument i Finland, där säkerhetspolitiken historiskt haft hög prioritet och värnpliktssystemet utgör en central institution. Att förbättra försvaret genom att ta bort skogsvägar skulle inte störa civilbefolkningen, eftersom ingen behöver flyttas.
Vilka naturåtgärder är mest effektiva ur försvarssynpunkt?
Våtmarker utgör ett av de mest effektiva naturliga hindren. Ur försvarsperspektiv skulle återställning av träsk- och våtmarker som förlorats genom torvinhämtning vara strategiskt värdefullt, eftersom korsning med stridsvagnar är svår.
Att återställa dessa skulle dessutom vara bra för den biologiska mångfalden och stödja de utrotningshotade arterna. Så det skulle tjäna många syften.
Initiativet kan även knytas till det europeiska gröna bältet, ett naturvårdsinitiativ på 12 500 kilometer som följer den tidigare järnridån genom Europa. Detta bälte lämnades orört i naturligt skick på många platser, vilket skapat sammanhängande habitat där fauna kan röra sig över stora områden och där fragmenteringen av miljön motverkas.
Hur relaterar naturkorridorer till klimatanpassning?
Klimatzoner rör sig norrut till följd av klimatförändringarna. Det talar för att etablera naturkorridorer från söder till norr, så att djur, växter och insekter lättare kan följa med förändringarna.
Vilka intressekonflikter finns med skogsindustrin?
Den finska skogsindustrin, som redan drabbats av det ryska importstoppet av virke, kan komma att motsätta sig omvandling av produktiv skogsmark till skyddade zoner. Tuominen konstaterar att branschen kämpar för att hitta tillräckligt med virke till industrin.
Finland har dock, i likhet med övriga EU-medlemsstater, skyldighet att leva upp till EU:s restaureringsdirektiv som kräver återställande av skadade ekosystem. Ett återförvildat bälte längs den östra gränsen skulle kunna bidra till att uppfylla dessa mål, enligt Tuominen.
Vad är det europeiska gröna bältet?
Det europeiska gröna bältet är ett naturvårdsinitiativ som sträcker sig 12 500 kilometer längs den tidigare järnridån, från Barents hav i norr till Medelhavet i söder. Syftet är att bevara och återställa natur längs denna historiska gräns.
Hur relaterar naturåterställning till EU:s restaureringsdirektiv?
EU:s restaureringsdirektiv kräver att medlemsstaterna återställer skadade ekosystem. Finland har betydande behov av naturåterställning för att nå unionens mål, och ett återförvildat bälte längs den östra gränsen skulle kunna bidra till att uppfylla dessa krav.