Kristdemokraterna föreslår reform av svensk förvaltningsmodell

Kristdemokraterna presenterar ett reformpaket med sex förslag syftande till att modernisera den svenska förvaltningsmodellen. Partiledningen, med Ebba Busch, Peter Kullgren och Hans Eklind, argumenterar för att statens beslutsförmåga behöver stärkas genom bland annat utökad regeringsprövning vid målkonflikter och översyn av myndighetsinstruktioner. Förslaget, som partiet benämner Oxenstierna 2.0, syftar till att korta processer för samhällsviktiga investeringar.

Vilken problembild lyfter Kristdemokraterna?

I en debattartikel i Dagens Industri pekar Kristdemokraterna på vad de ser som en försämrad statlig investeringsförmåga. Partiet menar att energi- och gruvprojekt fastnar i tillståndsprocesser, att industrisatsningar försenas och att infrastrukturprojekt tar lång tid att genomföra. Enligt partiledningen är förvaltningsmodellen i grunden mer inriktad på att förhindra fel än på att åstadkomma resultat.

Kristdemokraterna identifierar också vad de beskriver som en myndighetskultur där myndigheter i vissa fall agerar som politiska aktörer istället för verkställare av demokratiskt fattade beslut. Vidare påpekas att myndigheter i hög utsträckning överklagar varandras beslut, vilket partiet anser leda till onödig försening och merkostnader.

Vilka exempel anger Kristdemokraterna på myndighetskonflikter?

Kristdemokraterna ger tre exempel på myndighetsbeslut som enligt partiet illustrerar spänningar i det nuvarande systemet:

• Naturvårdsverkets arbete med naturrestaureringsförordningen, där partiet anser att myndighetens förslag gick tvärsemot regeringens inriktning om kostnadseffektivitet. Samma problem anges ha uppstått gällande referensarealer för skogsmark.
• Miljöanpassningen av svensk vattenkraft, där Kristdemokraterna menar att en konflikt mellan energipolitiska mål och miljömål uppstod trots en förankrad politisk linje. Regeringen har därefter behövt ingripa för att säkerställa att miljövillkor kan genomföras utan att äventyra vattenkraftens elproduktion.
• Överklaganden mellan myndigheter, däribland Naturvårdsverkets överklagande av Cementas tillstånd samt Havs- och vattenmyndighetens överklagande av dom om malmporten i Luleå. Enligt Luleå Hamn innebar det senare ungefär ett års försening och omkring 200 miljoner kronor i merkostnader.

Vilka sex förslag presenterar Kristdemokraterna?

Partiets reformpaket omfattar följande sex förslag:

1. Samlat ansvar i Regeringskansliet för strategiska insatser och policyutvecklande åtgärder, varvid expertkunskap och vissa beslut bör flyttas från myndigheterna. Myndigheterna ska fortsatt fatta självständiga beslut i enskilda ärenden.
2. Översyn av delegerade beslut för att pröva om vissa av dem istället bör fattas av regering eller riksdag.
3. Översyn av myndighetsinstruktioner, förordningar och regelverk i syfte att vidga myndigheternas perspektiv från sektorsintressen till samhällsnytta som helhet.
4. Effektivisering av utredningsväsendet så att politiska idéer snabbare kan gå från idé till verklighet utan att rättssäkerhet äventyras.
5. Stärkt attraktionskraft för Regeringskansliet genom kvalificerade trainee- och talangprogram samt konkurrenskraftiga ersättnings- och karriärvillkor.
6. Regeringsprövning vid målkonflikter i strategiskt viktiga myndighetsbeslut, där regeringen ska kunna fatta beslut när betydande samhällsintressen står mot varandra.

Vad är Accelerationskontorets roll i sammanhanget?

Kristdemokraterna lyfter fram Accelerationskontoret, som inrättades för två år sedan, som ett exempel på en statlig struktur som arbetar för att korta tiden från beslut till genomförande. Kontoret beskrivs som en ovanlig företeelse i den svenska statsförvaltningen. Partiet konstaterar dock att även Accelerationskontoret begränsas av det nuvarande systemet.

Vad innebär begreppet Oxenstierna 2.0?

Begreppet anspelar på den svenska förvaltningsmodellens historiska rötter i 1600-talets statsförvaltning, med Axel Oxenstierna som central arkitekt. Kristdemokraterna menar att modellen har tjänat Sverige väl men nu behöver kraftiga förändringar för att möta dagens krav på snabbhet och samordning i ett mer osäkert omvärldsläge.

Hur förhåller sig förslagen till svensk förvaltningstradition?

Kristdemokraternas förslag rör flera centrala principer i svensk förvaltningsmodell, däribland myndigheternas självständighet i enskilda ärenden och gränsdragningen mellan politik och förvaltning. Förslaget om regeringsprövning vid målkonflikter berör den traditionella avgränsningen mot ministerstyre, medan översynen av delegerade beslut rör balansen mellan regeringens styrningsutrymme och myndigheternas professionsgrundade bedömningar.

I den pågående debatten om svensk förvaltningsförmåga har liknande frågor aktualiserats även från andra partier och i olika utredningar. Frågan om hur politiska mål bäst implementeras i myndighetsutövning återkommer regelbundet i förvaltningspolitisk diskussion, särskilt när sektorsmål står mot varandra i enskilda ärenden.