Marockos migrationstryck mot Ceuta kopplas till diplomatisk spänning
Omkring 60 000 människor tog sig från Marocko till den spanska exklaven Ceuta under några dagar i slutet av juli. Flera bedömare, däribland Sveriges tidigare utrikesminister Jan Eliasson (S), menar att händelsen kan vara en medveten politisk markering från Marockos sida. Bakgrunden tros vara Spaniens premiärminister Pedro Sánchez nyliga besök hos Marockos rival Algeriet.
Vad ligger bakom den plötsliga migrationsvågen?
Enligt Jan Eliasson, som tidigare varit vice generalsekreterare i FN, är det alltmer tydligt att migrantkrisen kring Ceuta är en fabrikation. Han pekar på att Sánchez besök i Algeriet väckte starka reaktioner i Marocko.
Det fick stor uppmärksamhet och ogillades troligen av Marocko som inte vill se ett närmande mellan Algeriet och Spanien. Det ledde till starka reaktioner, både från marockanska företrädare och från opinionen i landet, säger Eliasson till Dagens Nyheter.
Även Sveriges tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) gör samma bedömning. Han säger till Sveriges Radio Ekot att det finns mycket som tyder på att marockanska myndigheter aktivt underlättade för människor att ta sig till gränsen.
Vad säger migrationsforskare och experter?
Jan-Paul Brekke, migrationsexpert vid Institutet för samhällsforskning i Norge, konstaterar att händelsen kunde ske eftersom vakterna på den marockanska sidan av stängslet var frånvarande. Han påminner om en liknande situation 2021, då Marocko under två dagar lät flera tusen människor ta sig in i Ceuta.
Aron Lund, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, anser att det är viktigt att invänta fler detaljer. Marocko har ännu inte officiellt kommenterat händelsen, vilket enligt Lund kan tyda på att frågan är känslig.
Det är tydligt att frågan är känslig för Marocko på flera sätt. Många marockaner har dött, vilket gör den känslig inför den egna befolkningen. Det handlar också om vad som har hänt, hur det ska hanteras och vem som ska ta ansvar, säger Lund.
Dalia Abdelhady, migrationsforskare vid Lunds universitet, har en annan tolkning. Hon menar att Marockos tystnad snarare tyder på att landet inte ligger bakom händelsen.
Om Marocko ville använda migration som ett förhandlingskort skulle de sannolikt vara mycket tydligare och öppet säga: Betala oss så stoppar vi det här, säger Abdelhady.
Vilka slutsatser kan dras?
Händelsen visar på den komplexa dynamiken mellan migration och diplomati i Nordafrika. Marocko har tidigare använt migration som påtryckningsmedel, men i detta fall är bilden inte entydig. Det spanska gränsskyddet blev överväldigat, och frågan om ansvar är ännu inte klarlagd. För Sveriges del är utvecklingen viktig att följa, då migrationsströmmar från Afrika söderifrån påverkar hela Europa.