S och M delar ansvaret för Sveriges offentliga finanser
Den svenska ekonomin visar tydliga tecken på återhämtning, men både Moderaterna och Socialdemokraterna riskerar att urholka de offentliga finanserna genom bristande prioriteringar och kostsamma vallöften. Detta enligt en analys som publicerats i Di.se.
Stockholm leder den europeiska tillväxten
Stockholm utklassar Europa när det gäller att attrahera internationella investeringar. Under de senaste åren har huvudstaden tagit in en tiondel av allt europeiskt riskkapital. Förra året utsågs Stockholm till Europas mest innovativa region, och Stockholmsbörsen stod för mer än hälften av alla noteringar i pengar räknat.
Det går allt bättre för Sverige. Nya siffror från Eurostat visar att den svenska tillväxten är på väg åt rätt håll, inflationen är fortsatt låg och hushållen konsumerar mer. Prognosen för 2026 är en real lönekostnadsutveckling över EU-snittet.
Mikael Dambergs nattsvarta bild ifrågasätts
Den positiva utvecklingen står i kontrast till den bild som Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg målar upp. I en presskonferens i onsdags hävdade han att i princip allt har blivit sämre under den nuvarande regeringen. Han uttryckte också bristande respekt för finansministern.
Damberg syftar på den ekonomiska politiken i stort och statsskulden. Men flera viktiga reformer har genomförts, bland annat borttagandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget, ett nytt bidragstak och kvalificering till välfärden för nyanlända, förbättrade 3:12-regler, gårdsförsäljning och en reformering av A-kassan. Socialdemokraterna har varit emot allt detta.
Statsskulden ökar – men är fortsatt låg internationellt
Statsskulden har ökat med cirka 170 miljarder kronor sedan årsskiftet 2022/2023. I procent av BNP innebär det en ökning från cirka 18 procent till drygt 19 procent. Den totala offentliga skuldsättningen är drygt 35 procent av BNP.
Sverige har fortsatt starka statsfinanser och en internationellt sett låg statsskuld. I dåliga tider med kontrollerad inflation ska ett land med låg statsskuld tillåta sig att spendera mer. Men den långsiktiga trenden ger tillsammans med vallöften skäl till oro.
Båda partierna lovar dyra reformer
Alla riksdagspartier är överens om att tillåta en ökad statlig upplåning på 300 miljarder kronor fram till 2035 för en historisk upprustning av försvaret samt för att lånefinansiera stödet till Ukraina. Regeringen har också gått fram med flera tillfälliga, lånefinansierade åtgärder som sänkt matmoms, sänkt skatt på drivmedel, bidrag till månadskort i kollektivtrafiken och sänkta arbetsgivaravgifter.
Socialdemokraterna har ungefär samma linje som regeringen med undantag för sänkta arbetsgivaravgifter. Både Elisabeth Svantesson och Mikael Damberg har presenterat finansiering för framtida satsningar, men det räcker inte i tider av stora statliga utgifter och kostsamma vallöften.
Moderaterna lovar bland annat 5.000 kronor mer i månaden för en barnfamilj, medan Socialdemokraterna lovar allt från slopat karensavdrag till höjda barnbidrag och 10.000 nya studentbostäder. Deras tilltänkta skattehöjningar riskerar dessutom att leda till färre arbetade timmar.
Vad krävs för att säkra de offentliga finanserna?
Svensk politik får inte hamna i en ond spiral där oförmåga att prioritera urgröper våra starka offentliga finanser. Detta ansvar delas av Moderaterna och Socialdemokraterna tillsammans med sina samarbetspartier. Båda partierna har lovvärda initiativ vad gäller effektivisering av staten och offentlig upphandling, men det krävs mer för att långsiktigt säkra de offentliga finanserna.