Simförbundet och SOK: Ett partnerskap i ömsesidig respekt

Simlandslagets förbundskapten Martina Aronsson ger en tydlig bild av samarbetet med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) som präglat av ömsesidig respekt och konstruktiv dialog. I en intervju med Dagens Nyheter under sim-EM i Paris betonar hon vikten av det strategiska partnerskapet för svensk simnings utveckling.

Hur fungerar samarbetet mellan simförbundet och SOK?

Martina Aronsson beskriver samarbetet med SOK:s sportchef som tätt och dynamiskt. Dialogen kring satsningar och utveckling är kontinuerlig och djupgående, enligt förbundskaptenen.

Jag är supernöjd med den dialog och det partnerskap som vi har med SOK. Vi har många dynamiska samtal och diskussioner om vilka satsningar vi behöver göra, säger Martina Aronsson.

Hon understryker att SOK:s intention är att stödja svenska idrottare mot fler medaljer i internationella mästerskap, och att samarbetet kännetecknas av en gemensam strävan efter idrottsliga framgångar.

Hur tas uttagningskriterierna till OS fram?

Processen för att fastställa uttagningskriterier inför olympiska spel inleds cirka 24 månader före mästerskapet. Målsättningen är att kriterierna ska vara klara 18 månader före avresa. Aronsson förklarar att dialogen är öppen och att inga antal är förutbestämda.

Efter samtalen sammanställs ett uttagningsdokument som signeras av båda parter. Dokumentet presenteras därefter för simmar-Sverige och utgör grunden för det fortsatta arbetet.

Vilka förändringar har gjorts i SOK:s krav?

Tidigare krävde SOK att aktiva skulle ha resultat som indikerade en topp-8-placering i sin gren för att vara aktuell för OS. För simningens del innebar detta finalplats, vilket Aronsson anser var ett tufft krav för ett litet land som Sverige.

År 2023 gick simförbundet samman med friidrotts- och taekwondoförbunden i en motion till SOK:s årsmöte. Kravet ändrades därefter från topp-8 till topp-12, vilket bättre harmonierar med simningens målsättning att nå semifinal eller final.

Inom svensk simning har vi som mål att simma på eftermiddagen, det vill säga vara i semifinal dit de 16 bästa går eller final dit de åtta bästa går. Med det som bakgrund tycker vi att topp-12 i stort sett harmonierar med våra mål, säger Martina Aronsson.

Friidrottsförbundet fortsatte dock att driva frågan om ändrade kriterier vid SOK:s årsmöte i mars, men förslaget röstades ner.

Hur stöttar SOK simningen ekonomiskt?

Utöver det stöd som idrottare kan erhålla genom topp- och talangprogrammen bidrar SOK med resurspersoner inom exempelvis nutrition, idrottspsykologi och landsträningsrådgivning. SOK har även sedan starten av NEC (nationella elitcentra på Eriksdalsbadet) stöttat delar av tränarlönerna.

Utan deras stöd hade vi inte så konsekvent ha kunnat jobba med NEC-verksamheten under så många olympiader, säger Martina Aronsson.

Vad innebär den stora truppen vid EM i Paris?

Med 26 simmare på plats i Paris har Sverige en ovanligt stor trupp vid årets EM. Detta är en del av strategin att två år före OS i Los Angeles få en tydligare bild av var svensk simning står.

Aronsson betonar att en stor trupp inte är ett självändamål, utan ett strategiskt val för att utvärdera och utveckla verksamheten. Som del av strategin deltar Sverige i samtliga lagkapper för att få en långsiktig bild av vad som krävs.

Vilka krav gäller för framtida mästerskap?

Kraven för att kvalificera sig till långbane-VM nästa sommar har skärpts, vilket innebär en minskad trupp. Aronsson konstaterar att simningen har tuffare kvalkriterier än många andra idrotter, både till VM och OS.

Helt krasst har simningen tuffare kvalkriterier än många andra idrotter både till VM och OS. Det finns andra idrotter där man kan vara topp 30 och få en plats, men i simningen behöver man vara runt plats 14, säger hon.

Samarbetet mellan simförbundet och SOK framstår som en modell för hur svensk elitidrott kan utvecklas genom strukturerad dialog och gemensamma strategier, med tydligt fokus på långsiktiga resultat.