Ukrainas framgångar mot Ryssland: varför skadeglädjen uteblir
Ukraina har under de senaste veckorna uppnått märkbara strategiska framgångar i kriget mot Ryssland, inklusive effektiva anfall mot rysk oljeproduktion och en i praktiken genomförd isolering av Krimhalvön. Trots de militära framstegen präglas stämningen bland civilbefolkningen i Kiev av stolthet blandad med sorg över omfattande personliga förluster, och flera interlocutörer understryker att en varaktig lösning förutsätter förhandlingar.
Vilka militärstrategiska framgångar har Ukraina uppnått?
Ukrainska väpnade styrkor har under de senaste veckorna genomfört anfall som i princip förlamat den ryska oljeproduktionen. Parallellt har drönaroperativ verksamhet gjort motorvägen över ockuperat område från Mariupol till Krim ofarbar. Den olagligt uppförda bron över Kertjsundet är i dag blockerad av långa bilköer, och tusentals ryska turister återvänder till Ryssland på grund av bristen på drivmedel på Krimhalvön.
De ukrainska framgångarna är inte enbart hänförbara till drönarteknik. Ukraina har dessutom utvecklat och tillverkat egna medeldistansrobotar. Under veckoslutet avfyrade ukrainska styrkor kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot vapenfabriken Titan-Barrikady i Volgograd. Enligt uppgifter från oberoende medien Ukrainska Pravda träffade tre av fem avfyrade robotar målet. Exakt skadeomfattning är ännu inte fastställd.
Hur reagerar den ukrainska civilbefolkningen?
Befolkningen i Kiev uttrycker stolthet över de väpnade styrkornas kapacitet, men den militära utvecklingen väcker ingen skadeglädje. Natalja Hulsjina, 48, vars son Vasia försvann utanför Pokrovsk den 8 september 2024, formulerar det i termer av den personliga förlustens tyngd i förhållande till de strategiska framstegen.
Vi hade knappt en armé när kriget började. Nu har vi byggt upp ett motstånd i världsklass. Men alla dessa unga pojkar, det är hemskt att de måste dö.
Läkaren Antonina Kovaljova, 63, understryker att hon inte kan glädjas åt ryskt civilt lidande med hänvisning till egna erfarenheter, men poängterar samtidigt att ansvaret för krigets avslut åvilar den ryska sidan. Hon hänvisar till Majdan-revolutionen 2014, då ukrainska medborgare tvingade fram en regeringsavgång, och kontrasterar detta med bristen på motsvarande folkligt tryck i Ryssland.
Antonina Kovaljova och hennes väninna Inna Ivanenko, 67, har båda haft kontakter på Krimhalvön före 2014. Efter den ryska annekteringen har relationerna brutits. Kovaljova uppges ha en bostad utanför Simferopol som hon senast besökte 2019, och som nu disponeras av annan part.
När förväntas kriget ta slut?
Bedömningarna bland de tillfrågade i Kiev går isär. Natalja Kotenko, 52, uppskattar att kriget kommer att pågå i ytterligare ett till två år. Oksana, 54, framhåller istället att förhandlingar är den enda vägen framåt, och att beslutsfattare på båda sidor måste nå en överenskommelse. Inna Ivanenko, som är född i Ryssland och har släktingar där, rapporterar att familjekontakterna har upphört sedan den ryska sidan upprepade gånger hävdat att situationen snart skulle lösa sig.
I Kiev är majoriteten av de civila som rör sig på gatorna kvinnor. Ukraina har inte genomfört totalmobilisering, men andelen män i det offentliga rummet har minskat märkbart sedan krigets början.
Vanliga frågor om krigsläget i Ukraina
Vad innebär Ukrainas drönarstrategi för Krim?
Ukrainska drönaranfall har gjort motorvägen från Mariupol till Krim ofarbar och skapat svåra bränslebrister på halvön, vilket i praktiken isolerar Krim från rysk försörjning.
Vilken typ av ukrainska robotar har använts mot ryska mål?
Ukraina har utvecklat kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo, vilka nyligen användes mot vapenfabriken Titan-Barrikady i Volgograd.
Stödjer den ukrainska befolkningen förhandlingar med Ryssland?
Enligt intervjuer i Kiev finns ett utbrett stöd för en förhandlad lösning, samtidigt som man understryker att ansvaret för krigets avslut åvilar den ryska sidan.