Åldrande signalsystem bakom störningarna i Stockholms tunnelbana
Omfattande störningar på röda linjen i Stockholms tunnelbana beror på tekniska problem med det åldrande signalsystemet. Systemdelar från 1960-talet har svårigheter att kommunicera med nyare teknik på gröna linjen, vilket har medfört förseningar och inställda tåg sedan slutet av maj. SL har engagerat experter från Siemens för att åtgärda problemet och förväntar sig successiva förbättringar under veckan.
Vad har orsakat störningarna på röda linjen?
I slutet av maj stannade ett tunnelbanetåg på röda linjen mellan Östermalmstorg och Karlaplan. Passagerare evakuerades genom tunnlar efter att ha varit instängda i cirka tre timmar. Sedan dess har röda linjen drabbats av återkommande störningar, förseningar och inställda avgångar.
Enligt trafikregionrådet Jakop Dalunde (MP) beror problemen på att delar av röda linjens signalsystem installerades på 1960-talet. När detta system ska kommunicera med gröna linjens system, som härrör från 1980-talet, uppstår kompatibilitetsproblem.
Hur fungerar signalsystemet i tunnelbanan?
Oskar Fröidh, lektor i järnvägssystem och föreståndare för Järnvägsgruppen på KTH, förklarar att tunnelbanans signalsystem är en säkerhetsfunktion som upprätthåller avstånd mellan tågen för att förhindra kollisioner. Röda linjens system är reläbaserat, en beprövad konstruktion med god driftsäkerhet. Gröna linjen har ett datorställverksbaserat system som enligt Fröidh har åldrats snabbare.
Det aktuella felet uppstår i gränssnittet mellan de två systemen. Problemet är lokaliserat till sträckan mellan Gamla stan och Slussen, där linjerna går parallellt och växlar finns mellan dem. På denna sträcka ligger röda linjen under gröna linjens datorställverk, vilket skapar kommunikationssvårigheter.
Vilka åtgärder vidtar SL?
SL har kallat in experter från tyska Siemens, företaget som tillverkat signalsystemet, för att åtgärda felet. Parallellt arbetar SL med en alternativ lösning i syfte att återgå till mer normal trafik på tunnelbanelinjen inom några dagar.
Dalunde konstaterar att problemet har visat sig vara svårlösligt även för tillverkarens experter, men understryker att arbetet går framåt och att läget förväntas förbättras successivt.
Varför har signalsystemet inte bytts ut tidigare?
En process för att installera ett nytt signalsystem inleddes 2010, men projektet havererade. Dalunde framhåller att detta har fått stora konsekvenser och att Stockholm nu betalar ett högt pris för den långsamma utbyggnadsprocessen. En ny process för att byta ut hela systemet är dock aktuell.
Hur påverkar konsultberoendet beredskapen?
Dalunde uttrycker fullt förtroende för trafikförvaltningens arbete, men konstaterar att SL under en längre tid har varit organiserat på ett sätt som skapar beroende av extern kompetens vid störningar. Det är inte klarlagt om konsultberoendet är orsaken till de nuvarande problemen, men arbetet med att minska beroendet och stärka den interna tekniska kompetensen förväntas förbättra beredskapen inför framtida händelser.
Fröidh vid KTH bedömer att själva utbytet av felande komponenter är relativt enkelt, men att tillgången på reservdelar är den tidsdrivande faktorn. Han framför att en adekvat beredskapsorganisation bör finnas för denna typ av händelser, med betoning på vikten av reservdelsförsörjning.
Kan störningarna förväntas minska inom kort?
Enligt SL bedöms läget successivt förbättras under den pågående veckan, i takt med att experterna från Siemens fortsätter sitt åtgärdsarbete och den alternativa lösningen implementeras.
Vilken långsiktig lösning planeras?
En ny process för att byta ut hela signalsystemet är under genomförande. Detta är nödvändigt för att säkerställa driften på längre sikt och undvika återkommande kompatibilitetsproblem mellan olika systemgenerationer.