Digitaliseringens baksida: Äldre och utsatta hamnar utanför
Digitaliseringen av samhällsfunktioner har skapat nya klyftor. Forskning vid Lunds universitet visar att äldre och ekonomiskt utsatta grupper upplever ökad osäkerhet och utanförskap när banktjänster och betalsystem blir allt mer digitala.
Äldre känner sig tvingade att använda Bank-ID
Mia-Marie Hammarlin, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har genomfört en studie om relationen mellan Bank-ID och äldre. Studien baseras på intervjuer med 22 personer med en genomsnittlig ålder på 81 år.
Resultaten visar att många äldre upplever att de tvingas skaffa e-legitimation när alternativa lösningar försvinner.
Slutsatsen är att ju mer samhällsviktig den här tjänsten blir, desto större blir konsekvenserna för dem som känner att de inte riktigt behärskar den, säger Mia-Marie Hammarlin.
Forskaren har urskilt två grupper bland de äldre. Den ena känner sig trygg med tekniken, medan den andra är osäker och upplever den som komplicerad och riskfylld.
Det är en betydligt mer komplicerad bild än den som ofta kommuniceras av banker och myndigheter. Bank-ID beskrivs ofta som enkelt och säkert. Men för många äldre är det någonting man känner sig tvingad att använda för att fungera som medborgare, konstaterar hon.
Rädsla för bedrägerier och ökat ansvar
En central faktor är rädslan för bedrägerier. De äldre upplever också att ansvaret för säkerheten har flyttats från bankerna till dem själva, visar studien.
Jag har sett exempel på hur man gärna använder lösenord på lappar, därför att man lätt glömmer sin kod. Men då ökar riskerna, menar Mia-Marie Hammarlin.
En del äldre väljer helt bort att skaffa Bank-ID för att undvika bedrägerier. Forskarna lyfter fram betydelsen av så kallade varma experter som en viktig stödfunktion.
Det är barn, barnbarn, partners eller vänner som hjälper till för att man ska kunna använda digitala funktioner och Bank-ID.
Forskaren efterfrågar större ödmjukhet från bankerna
Hammarlin efterlyser större ödmjukhet hos bankerna. Hon påpekar att bankerna har dominerat utvecklingen av legitimationer och att Bank-ID kräver omfattande kunskap samt tillgång till smartphone eller surfplatta för att fungera.
Generösare öppettider på kontoren och att bevara de analoga vägarna vore bra, konstaterar Mia-Marie Hammarlin.
Kontantlösa samhället skapar djup uppgivenhet
Moa Petersen, docent i digitala kulturer vid Lunds universitet, har studerat processen mot ett kontantlöst samhälle. Hennes forskargrupp intervjuade 35 personer, varav 22 var beroende av enbart kontanter. Det rör sig om människor som lever i ekonomisk och social utsatthet och av olika skäl står utanför de digitala betalningssystemen.
Det som slår oss är hur djup uppgivenheten är. Det handlar inte bara om att det blir krångligare att betala, utan om en känsla av att inte längre kunna delta i samhället på samma villkor som andra. Att inte kunna ta sig in i systemet, säger Moa Petersen.
För denna grupp är det svårt att sköta vardagliga ärenden som att åka buss, betala en räkning eller betala för ett läkarbesök.
Sådant som andra gör på några sekunder i telefonen kan kräva att du tar dig fysiskt mellan olika platser, köar och anpassar dig efter öppettider, säger Moa Petersen.
Varför tillåts inte kontanter som enda betalmedel?
Petersen ställer frågan varför man inte ska kunna välja enbart kontanter, då det är ett lagligt betalningsmedel.
Det har aldrig funnits något uttalat politiskt mål att Sverige ska bli kontantlöst. Utvecklingen har i stort lämnats åt marknaden, samtidigt som digitalisering har betraktats som något positivt och närmast oundvikligt, säger Moa Petersen.
Vanliga frågor om digitaliseringens konsekvenser
Vilka grupper påverkas mest av digitaliseringen?
Forskningen visar att äldre personer och människor i ekonomisk och social utsatthet påverkas mest. De upplever svårigheter att hantera digitala tjänster som Bank-ID och digitala betalsystem.
Vad kan banker och myndigheter göra för att minska utanförskapet?
Forskarna föreslår generösare öppettider på bankkontor, bevarande av analoga alternativ och större lyhördhet för de grupper som upplever digitala tjänster som komplicerade eller riskfyllda.
Finns det ett politiskt mål att Sverige ska bli kontantlöst?
Nej, det har aldrig funnits något uttalat politiskt mål om ett kontantlöst samhälle. Utvecklingen har i stort lämnats åt marknaden, enligt Moa Petersen vid Lunds universitet.