Polismetoder för sexköpsbrott väcker frågor om rättssäkerhet

En granskning av Stockholmspolisens utredningsmetoder inom sexköpsärenden har aktualiserat frågor om rättssäkerhet och korrekt tillämpning av polisiära förfaranden. Tingsrättsdomare och rättsexperter menar att vissa metoder riskerar att undergräva bevisvärdet i brottmål.

Kritiserad förhörsteknik

Fredrik Nydén, rådman vid Södertörns tingsrätt, har riktat kritik mot polisens användning av fotoutpekanden i sexköpsutredningar. Metoden innebär att utredare visar passbilder på misstänkta personer för målsägande, utan att använda kontrollbilder eller andra standardförfaranden.

"Alla poliser vet att man inte ska jobba så här", konstaterar tingsrättsdomaren enligt den journalistiska granskningen.

Polisens arbetssätt beskrivs som att utredare går igenom mobiltelefoner tillhörande personer i prostitutionsverksamhet, kartlägger kontakter och därefter låter målsägande identifiera misstänkta genom att visa enbart bilder på dessa personer.

Avvikelse från etablerade riktlinjer

Metoden avviker från Polismyndighetens egna riktlinjer för fotokonfrontationer, vilka varnar för så kallade enkelkonfrontationer där vittnen endast får se bilder på misstänkta personer.

Polisinspektör Simon Häggström förklarar att verksamheten inte betraktar förfarandet som fotokonfrontationer, utan som en annan typ av identifieringsprocess. Enligt polisstatistik har verksamheten de senaste två åren i genomsnitt överlämnat mer än ett sexköpsärende per dag till åklagare.

Rättsliga konsekvenser

Granskningen visar att samma person under enstaka förhörssessioner kan peka ut flera misstänkta, med identiska formuleringar i polisprotokollen. En person pekade exempelvis ut tolv olika misstänkta under en session.

Rådman Nydén bedömer att metoden kan ha lett till felaktiga domar och förväntar sig att fler domare kommer att granska polisens arbetssätt när förfarandena blir kända.

Förundersökningsledare Britt-Inger Eriksson har erkänt att kollegor medvetet lämnat felaktig information under förhör, med motiveringen att fotografier uppfattades som likartade.

Historisk parallell

Problematiken kring fotokonfrontationer har tidigare uppmärksammats i samband med Palmeutredningen, där bristfälliga identifieringsförfaranden bidrog till rättsprocessens komplicerade förlopp.

Expertbedömningen är att korrekt tillämpning av etablerade riktlinjer är avgörande för att säkerställa rättssäker brottsutredning, oavsett brottstyp eller målgrupp.