Priset på hivpreventivt läkemedel Prep steg kraftigt i juli – oro för ökad smittspridning

I juli steg priset på det hivförebyggande läkemedlet Prep från cirka 200–300 kronor per månad till 2 070,25 kronor. Orsaken är att tillverkarna inte kunnat leverera tillräckliga volymer, vilket tvingat apoteken att ta in dyrare reservläkemedel. Överläkare och enhetschefer vid Venhälsan i Stockholm varnar nu för att prischocken kan leda till att användare avbryter behandlingen, vilket i sin tur riskerar att öka antalet nya hivfall.

Bakgrund: Vad är Prep och hur fungerar det?

Prep (pre-exponeringsprofylax) är ett receptbelagt läkemedel som tas före oskyddat sex för att kraftigt minska risken för hivsmitta. I Sverige har läkemedlet använts i förebyggande syfte i åtta år och omfattas av högkostnadsskyddet, där gränsen är 3 800 kronor per år. Efter att taket nåtts blir läkemedlet kostnadsfritt för patienten.

Prischock i juli: Vad hände?

Enligt Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) berodde prishöjningen på att ordinarie tillverkare inte kunde leverera tillräckliga volymer. Apoteken tvingades då ta in läkemedel från en reservtillverkare, som satte ett betydligt högre pris. I augusti har priset för periodens vara återgått till 283 kronor, och reservpriset är 359 kronor, uppger Björn Karlström, kommunikatör på TLV.

Konsekvenser för användare och vården

Karl, en av drygt 3 000 Prep-användare i Stockholm, beskriver prishöjningen som ”hysterisk”. Han jämförde priser mellan apotek och fann till slut en medicin för cirka 400 kronor. Venhälsan har tagit emot många samtal från oroliga patienter. Victor Westergren, enhetschef på Venhälsan, säger: ”Det blir en chock förstås. Vem som helst hade reagerat om ett läkemedel plötsligt blev avsevärt mycket dyrare.”

Överläkaren Finn Filén på Venhälsan vid Södersjukhuset befarar att hivfallen kan öka på nytt om priset fortsätter att fluktuera. Han betonar att enkla lösningar som kondomanvändning inte alltid är realistiska: ”Om valet står mellan kondomlöst sex och inget sex alls, vad blir konsekvensen?”

Regionens kostnadsansvar

Enligt Westergren blir den största ekonomiska bördan för regionen, som står för mellanskillnaden mellan patientens egenavgift och läkemedlets fulla pris. För en person som äter en burk Prep i månaden blir kostnadsskillnaden i slutändan inte så stor, men den blir koncentrerad till en eller två månader.

Risk för ökad smittspridning

I december och januari fick fyra män en hivdiagnos hos Venhälsan i Stockholm. De hade tidigare ätit Prep men hade antingen haft uppehåll eller slutat ta medicinen. Skyddet finns bara när läkemedlet finns i kroppen. Karls make Matias varnar: ”Jag vet att folk kommer att sluta ta Prep nu för att de inte har råd. Det betyder inte att hiv försvinner.”

Stigma och tillgång

Karl, som använt Prep sedan 2019, menar att läkemedlet har reducerat stigmat kring hiv. Han har själv en fast inkomst och kan betala det högre priset, men han oroar sig för yngre personer: ”Det är värre för en person som är nitton-tjugo år, som bor hemma, och kanske inte ens är ute med sin sexualitet för föräldrarna.”

Slutsats

Prischocken på Prep i juli belyser sårbarheter i läkemedelsförsörjningen och riskerar att underminera de framsteg som gjorts i kampen mot hiv. Regionerna står inför ökade kostnader, och vården varnar för att fler kan avbryta behandlingen om priserna fortsätter att fluktuera. TLV uppger att priset nu återgått till normala nivåer, men frågan om långsiktig tillgång och prisstabilitet kvarstår.