Valvakan och stressen: Psykologens råd för valnatten

När vallokalerna stänger på valkvällen startar en av de mest känslomässigt laddade kvällarna i det offentliga livet. På tv-skärmar, i sociala medier och i vardagsrum runtom i Sverige följer medborgarna mandatfördelningen med stigande puls. Psykologen Siri Helle förklarar att valvakan ur ett kroppsligt perspektiv liknar en avgörande idrottsfinal.

Varför påverkar valvakan kroppen som en idrottsmatch?

Forskning visar att människor reagerar fysiologiskt på valnätter på samma sätt som vid viktiga straffläggningar i fotboll. Studier har påvisat att fler söker vård för hjärtinfarkt både efter valnätter och efter avgörande idrottsevenemang. Graden av emotionell investering och hur jämnt loppet är avgör intensiteten i reaktionen, enligt Siri Helle.

När vi är känslomässigt engagerade men saknar möjlighet att påverka utfallet, går kroppen in i beredskapsläge. Det sympatiska nervsystemet aktiveras och stresshormoner som kortisol utsöndras, utan att energin får något naturligt utlopp. Detta skapar en spänning som kan vara svår att hantera.

Vad händer när informationssökningen blir en ond cirkel?

I beredskapsläge ökar vår benägenhet att söka information från många håll. För våra förfäder handlade det om att upptäcka faror i omgivningen. I dag tar det sig uttryck i att följa flera chattflöden, tv-sändningar och valmyndighetens webbplats samtidigt.

Detta informationssökande kan dock bli kontraproduktivt. Enligt Siri Helle riskerar man att fastna i en ond cirkel där behovet av mer information ökar stressen ytterligare. För att bryta mönstret kan det vara nödvändigt att medvetet begränsa sitt informationsintag under kvällen.

Hur bör föräldrar hantera barn under valvakan?

Barn är känsliga för spänningar i hemmiljön. Om vuxna reagerar starkt på nyhetsinslag eller prognoser kan barn bli oroliga, särskilt om de inte förstår sammanhanget. Siri Helle rekommenderar att föräldrar tydligt förklarar vad som händer, exempelvis genom att säga att ilskan riktar sig mot ett nyhetsprogram och inte mot barnet.

Vilka strategier fungerar när meningsmotståndare valvakar tillsammans?

För grupper med skilda politiska uppfattningar kan valvakan bli en källa till konflikt. Psykologen råder att i förväg överväga om det är lämpligt att följa valvakan tillsammans med personer där meningsskiljaktigheterna riskerar att eskalera. Att sätta upp tydliga ramar för kvällen kan förebygga onödiga konfrontationer.

Hur hanterar man dagen efter valet?

För dem som upplever valresultatet som positivt är det tillåtet att glädjas med sina partikamrater, men med hänsyn till att ungefär hälften av befolkningen kan känna besvikelse. Den gyllene regeln, att behandla andra som man själv vill bli behandlad, är en god utgångspunkt även i detta sammanhang.

För den som känner besvikelsens tyngd dagen efter finns vetenskapligt stöd för att känslorna med tiden mildras. Inom psykologin kallas fenomenet för känslomässiga prognoser (affective forecasting). Vi tenderar att överskatta hur mycket och hur länge en händelse kommer att påverka vårt välbefinnande. Den ödesmättade känslan mitt i natten stämmer sällan överens med verkligheten.

Kan besvikelse omvandlas till politiskt engagemang?

Känslor av upprördhet över valresultatet kan enligt Siri Helle kanaliseras i konstruktiv riktning. Ett politiskt engagemang som upplevs meningsfullt, exempelvis genom partiaktivitet eller ideellt arbete, kan vara ett sätt att omvandla frustration till handling.