Privat infrastrukturinvestering öppnas för fler
Möjligheten för privatpersoner att investera i samhällskritisk infrastruktur har under senare år breddats. Tidigare reserverat för institutionella aktörer med stort kapital, erbjuds nu fler tillgång till tillgångsslaget via fonder och nya onoterade investeringsmöjligheter. Detta sker i en tid då megatrender som energiomställning, digitalisering och urbanisering driver ett ökat investeringsbehov.
Vad räknas som infrastruktur?
Infrastruktur omfattar nödvändiga samhällstjänster som energiförsörjning, teletorn, hamnar och vårdinrättningar. Dessa fysiska tillgångar är centrala för ett fungerande samhälle och karakteriseras av stabil efterfrågan, där intäkterna ofta regleras av långsiktiga avtal. Det framhåller Therese Liljeblad, specialist på alternativa investeringar på Nordea.
Varför infrastruktur i portföljen?
Infrastrukturinvesteringar uppvisar låg samvariation med andra tillgångsslag, särskilt över längre tidshorisonter. De stabila och förutsägbara kassaflödena, ofta med avtalsmässigt inflationsskydd, gör dem attraktiva även under svagare ekonomiska perioder. Tillgångarnas monopolistiska ställning och samhällsnyttan bidrar till efterfrågans stabilitet.
Hur investerar man i infrastruktur?
Direktinvesteringar i infrastrukturprojekt kräver höga belopp, lång placeringshorisont och specialistkunskaper. Ett mer tillgängligt alternativ är att investera via fonder som förvaltar onoterade infrastrukturtillgångar. Detta ger diversifiering och professionell förvaltning. Nordea erbjuder flera fondalternativ inom området, uppger Therese Liljeblad.
Vilka risker finns med infrastrukturinvesteringar?
En central risk är illikviditet, det vill säga svårigheten att snabbt sälja eller köpa tillgångarna. Investeringarna är kapitalintensiva och kräver långa investeringsperioder. Risken varierar också mellan olika typer av infrastruktur, exempelvis mellan ett nystartat projekt och en etablerad vindkraftspark.
Vilka megatrender driver infrastrukturinvesteringar?
Utfasningen av fossila bränslen, digitaliseringens ökade datatrafik samt urbanisering och en åldrande befolkning är centrala megatrender. Dessa skapar ett strukturellt behov av investeringar i bland annat förnybar energi, datalagring och samhällsservice.