Sjukvårdsministern vill förstatliga vården och söker S-stöd

Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) fortsätter att driva frågan om vårdens förstatligande, trots att Ansvarskommittén inte kunde enas om att avskaffa regionerna. Lann ser en möjlig väg framåt genom att få Socialdemokraterna att stödja en modell med sex storregioner utan direktvald politisk nivå, samtidigt som regeringen redan har skärpt den statliga styrningen av vården.

Hur påverkar Ansvarskommitténs resultat den framtida vården?

Tidöavtalet lade ribban högt för sjukvårdspolitiken. I maj presenterade regeringen sitt bokslut, där det konstaterades att vårdköerna har kortats med 36 procent under mandatperioden och att antalet vårdplatser ökade under 2025. Även om Ansvarskommittén efter två års utredning inte lyckades enas om ett förstatligande, då sex av åtta partier vill behålla regionerna, anser Lann att behovet av strukturreform är större än tidigare. Hon menar att partiers ovilja att ta konflikter med regionpolitikerna har hindrat utvecklingen.

Regeringen har dock arbetat målmedvetet med att öka den statliga styrningen. Socialstyrelsen har hanterat 1 012 regeringsuppdrag sedan 2022, och regeringen avser att införa en skattebroms för att begränsa regioners och kommuners rätt att ta ut skatt. Dessutom lyfter Lann vikten av att rusta vården för svåra situationer, vilket är ett åtagande som följer med det svenska medlemskapet i Nato.

Hur kan Socialdemokraterna stödja ett förstatligande?

För Kristdemokraterna är förstatligandet en förutsättning för en mer jämlik och effektiv vård. Det finns ett brett folkligt stöd för förslaget, där 63 procent av svenskarna enligt SOM-institutet anser att staten bör överta ansvaret. Lann hoppas nu kunna enas med Socialdemokraterna kring en lösning.

Socialdemokraterna har tidigare varit positiva till att gå vidare med sex storregioner. Lann menar att en sådan struktur inte kräver en direktvald politisk nivå för att styras, vilket skulle kunna öppna för en överenskommelse om ökat statligt huvudmannaskap. I Ansvarskommitténs slutbetänkande identifierades redan områden där staten bör ta ett större ansvar, såsom vaccinationer, kompetensförsörjning och luftburna ambulanstransporter.

Varför är svensk primärvård en utmaning för staten?

En av de mest centrala strukturfrågorna är den underdimensionerade primärvården. Lann beskriver primärvården som svensk sjukvårds akilleshäl och konstaterar att ingen regering hittills har lyckats bygga ut den nära vården på ett tillfredsställande sätt. Efter reformen 2010 blev lagen om valfrihetssystem tvingande för regionerna, men det har inte löst grundläggande problem med bristande kontinuitet och ojämlik tillgång till vård.

Endast 31 procent av svenskarna uppger att de har en fast läkarkontakt, jämfört med cirka 98 procent i Norge. Resursöverföringen till primärvården har inte gett önskad effekt. För att adressera denna diskrepans mellan grannländerna har myndigheten Vård- och omsorgsanalys nu fått i uppdrag att analysera orsakerna och föreslå lösningar.

Vad innebär förstatligande av sjukvården i praktiken?

Ett förstatligande innebär att ansvaret för hälso- och sjukvården flyttas från de 21 regionerna till staten. Syftet är att säkerställa en mer jämlik vård över hela landet och möjliggöra en starkare central styrning av resurser och prioriteringar.

Hur stärker regeringen den statliga styrningen idag?

Utöver de utredningar som pågår har regeringen ökat den statliga styrningen genom att ge Socialstyrelsen ett omfattande antal regeringsuppdrag. Regeringen föreslår även en skattebroms som syftar till att begränsa regionernas och kommunernas utrymme för skattehöjningar.