Sverige mest restriktivt i EU mot brittiska medborgare efter brexit
Enligt en ny rapport från EU-kommissionen har Sverige avslagit över 27 procent av ansökningarna om uppehållsstatus från brittiska medborgare efter brexit. Det gör Sverige till det mest restriktiva landet i EU, vilket nu föranleder regeringen att se över processerna.
I utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU från 2019 fastställdes att brittiska medborgare bosatta i EU skulle ha rätt att stanna i sina respektive värdländer. För att omfattas av avtalet krävdes att de ansökte om uppehållsstatus hos Migrationsverket senast den 31 december 2021.
Statistiken visar på stora skillnader mellan EU-länderna
I EU-kommissionens senaste rapport, som täcker perioden fram till december 2024, framgår att Sverige avslagit 3 918 av 14 233 ansökningar, motsvarande 27 procent. Övriga EU-länder ligger på runt tio procent eller lägre. I Danmark och Finland var andelen avslag under två procent redan i en gemensam rapport från Storbritannien och EU-kommissionen i januari 2022.
I Storbritannien, där sex miljoner EU-medborgare och deras anhöriga ansökte om att få stanna, var avslagsandelen tre procent.
Vi lyfte frågan redan hösten 2022 i möten med EU-kommissionen om varför Sverige sticker ut i statistiken. Vi fick ingen tydlig förklaring, men svaret var att Sverige tillämpar avtalet på ett strikt sätt, säger Jane Golding, ordförande för organisationen British in Europe.
Regeringen öppnar för att underlätta processerna
Migrationsminister Johan Forssell (M) uppger att regeringen vill att brittiska medborgare förlänger sina tillstånd och stannar i Sverige. Regeringen avser att kontakta Migrationsverket för att få mer kunskap om problemen och därefter bedöma om politiska åtgärder är motiverade.
Forssell menar att statistiken kan ha påverkats av britter som i stället vill bli svenska medborgare, samt av sena eller ofullständiga ansökningar.
Kritik mot Sveriges tillämpning av avtalet
Jane Golding anser att sena eller ofullständiga ansökningar kan strida mot andemeningen i brexitavtalet. Hon pekar på att myndigheter har skyldighet att hjälpa sökande att styrka sin rätt att stanna.
Sverige vill kanske följa utträdesavtalet noga, men kom ihåg i vilken anda det förhandlades fram. Tanken var att alla de individer som berördes i stort sett skulle kunna fortsätta leva sina liv som tidigare, säger hon.
I flera andra EU-länder har myndigheterna varit mer generösa. Danmark valde till exempel att ändra sina bestämmelser 2023 för att fler skulle kunna stanna. Nederländerna skickade brev till alla folkbokförda britter för att nå dem som inte nåddes av digitala kampanjer. Ett liknande uppdrag fick aldrig Migrationsverket eller Skatteverket av den dåvarande svenska regeringen.
Den brittiska ambassaden framför regelbundet synpunkter till både svenska myndigheter och Europeiska kommissionen. Ambassaden konstaterar att närmare 300 000 EU-medborgare som lämnade in sina ansökningar för sent i Storbritannien ändå har fått stanna där, och att den brittiska regeringen har intagit ett generöst och pragmatiskt förhållningssätt.
Vad innebär detta för berörda brittiska medborgare?
För de brittiska medborgare som fått avslag på sina ansökningar, däribland personer som bott i Sverige sedan barnsben eller som lider av svår sjukdom, kan regeringens översyn innebära en möjlighet till omprövning. Regeringens besked om att undersöka frågan är ett steg mot att säkerställa att Sveriges tillämpning av utträdesavtalet överensstämmer med dess intentioner.
Vanliga frågor om uppehållsstatus för britter i Sverige
Varför har Sverige avslagit fler ansökningar än andra EU-länder?
Sverige har tillämpat utträdesavtalet striktare än andra länder, vilket resulterat i en högre andel avslag. Migrationsverket har inte fått i uppdrag att aktivt nå ut till folkbokförda britter, vilket kan ha bidragit till att sena eller ofullständiga ansökningar blivit vanligare.
Kan brittiska medborgare som fått avslag överklaga beslutet?
Ja, avslag på ansökan om uppehållsstatus kan överklagas till migrationsdomstolen. Regeringen har nu aviserat en översyn av processerna, vilket kan leda till ändrade regler eller nya direktiv till Migrationsverket.
Vad innebär EU-kommissionens rapport för Sveriges agerande?
Rapporten visar att Sverige avviker markant från övriga EU-länder. Kommissionen har tidigare påtalat frågan, och regeringen har nu meddelat att man ska se över om politiska åtgärder är motiverade för att underlätta för brittiska medborgare att stanna.