Ungas hudvårdsfixering växer – experter efterfrågar samhällsinsatser
Allt fler barn och unga uppvisar en osund besatthet av hudvård, ett fenomen som forskare nu benämner cosmeticorexia. Sociala medier pekas ut som en starkt bidragande faktor, och flera experter menar att det krävs ökad samhällsinformation och tydligare reglering för att motverka utvecklingen.
Enligt en rapport från den italienske hudläkaren och professorn Giovanni Damiani vid Milanos universitet ägnar barn med tecken på cosmeticorexia flera timmar om dagen åt hudvårdsvideor på sociala medier. De använder upp till tio hudvårdsprodukter dagligen och undviker att träffa familj eller vänner utan smink. Fenomenet är ännu inte en formell medicinsk diagnos, men forskare ser ett tydligt mönster av tvångsbeteende förstärkt av kulturella ideal.
Emma Kinnerström, auktoriserad hudterapeut vid Nordiska kliniken, konstaterar att det bara var en tidsfråga innan frågan skulle tas på allvar. Hon vittnar om att mammor under de senaste åren har börjat ta med sina döttrar till kliniken för att bryta deras mani. Kinnerström betonar att unga ofta inte lyssnar på sina föräldrar, och att skrämseltaktik ibland är den enda metod som fungerar. Hon varnar för att överdriven användning av hudvårdsprodukter kan förstöra hudbarriären och leda till eksem, klåda och irritation.
Kemisten och hudforskaren Lina Hagvall, verksam vid Göteborgs och Lunds universitet, pekar på kemisk peeling som ett särskilt riskfyllt moment. Hon framhåller att huden själv klarar av att avlägsna döda hudceller i en takt som är optimal för att bibehålla hälsa, spänst och fukt. Hennes budskap är tydligt: om något inte är trasigt, laga det inte. Det enda tydliga resultatet av att använda många produkter är att säljarna blir rikare, menar hon.
Docenten och hudläkaren Agneta Troilius Rubin, med lång erfarenhet från både sjukhus och privat verksamhet, understryker vikten av att skilja på personer som använder hudvård för att behandla medicinska tillstånd som akne eller rosacea, och de som har en stark önskan att förändra sitt utseende utan sådan problematik. För den senare gruppen, som ofta är unga, kan en besatthet av hudvård i själva verket vara ett tecken på psykisk ohälsa. Troilius Rubin berättar att hon ibland möter motstånd när hon avråder från behandling, och att vissa patienter kan lägga en förmögenhet på produkter och behandlingar som de finansierar genom avbetalning.
Forskare definierar cosmeticorexia, även kallat dermorexia, som en osund besatthet av att uppnå perfekt och felfri hud från ung ålder. Risken för att senare utveckla ett beroende av kosmetiska produkter bedöms som stor. På plattformar som Tiktok och Instagram finns över 64 miljoner inlägg under hashtaggar som #skincare och #skincareroutine, enligt Damianis rapport.
Vad innebär cosmeticorexia?
Cosmeticorexia, eller dermorexia, är en osund besatthet av att uppnå perfekt och felfri hud från ung ålder. Det är inte en formell medicinsk diagnos, men forskare ser det som ett tvångsbeteende som kan leda till beroende av kosmetiska produkter.
Vilken roll spelar sociala medier?
Sociala medier, där unga matas med skönhetsfilter och AI-genererat innehåll, pekas ut som en starkt bidragande faktor. Barn med tecken på cosmeticorexia ägnar flera timmar dagligen åt hudvårdsvideor på plattformar som Tiktok och Instagram.
Vad kan samhället göra?
Experter efterfrågar ökad samhällsinformation och tydligare reglering. Föräldrar och vårdgivare uppmanas att vara uppmärksamma på tecken på osund fixering och att söka professionell hjälp vid behov.
Vad är en sund hudvårdsrutin?
En sund hudvårdsrutin består av en bra rengöring och en antioxidant som lugnar och stärker huden. Kemisk peeling och överdriven användning av produkter kan skada hudbarriären och leda till irritation och eksem.