Skärpta krav stärker kvaliteten i yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan välkomnar de skärpta regler som riksdagen och regeringen beslutat om under 2026. Regeländringarna ger myndigheten fler verktyg för tillsyn och uppföljning, samtidigt som kraven på utbildningsanordnarna ökar. Det skriver generaldirektör Magnus Wallerå i en replik med anledning av en debattartikel om kvalitetsbrister inom yrkeshögskolan.

Yrkeshögskolans utveckling sedan 2009

Yrkeshögskolan har vuxit kraftigt sedan starten 2009 utan att förlora sin särart. Den nära samverkan med arbetslivet, den stora andelen lärande i arbete (LIA) och kravet att utbildningarna ska utgå från arbetsmarknadens behov har bidragit till utbildningsformens starka ställning. Yrkeshögskolan är i dag en viktig del av svensk kompetensförsörjning och en central väg till kompetensutveckling och karriärväxling.

Det betyder inte att allt fungerar perfekt. Det finns utbildningar med bristande kvalitet och därför har myndigheten inlett ett omfattande arbete för att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet i hela yrkeshögskolan. Bland annat arbetar myndigheten för att stärka interaktionen i utbildningarna så att de studerande får bättre förutsättningar i sina studier.

Vad innebär de nya reglerna för utbildningsanordnare?

Tidigare i år beslutade riksdagen om förändringar i lagen om yrkeshögskolan och regeringen har därefter beslutat om författningsändringar i förordningen. Regelverket skärper kraven på utbildningsanordnarna och ger myndigheten fler verktyg för tillsyn och uppföljning. Kraven på en ordnad ekonomi stärks, statsbidragens användning ska följas upp tydligare och lärande i arbete blir obligatoriskt i alla YH-program. Myndigheten utvecklar nu sina arbetssätt inför att reglerna träder i kraft nästa år.

Myndigheten ser även fram emot den aviserade utredningen om tillsyn och kvalitet i yrkeshögskolan.

Bemötande av kritik från debattörer

Anton Levein (Elektrikerna) och Max Jerneck (Katalys) har i en debattartikel hävdat att bristande kvalitet inom yrkeshögskolan lönar sig och föreslagit omfattande reformer. Wallerå menar att debattörerna bortser från de skärpta regler som nu införs och inte tar hänsyn till det pågående kvalitetsarbetet. Artikeln innehåller dessutom flera felaktigheter som behöver bemötas.

Kritik mot utbildningar åtgärdas i de flesta fall

Levein och Jerneck beskriver utbildningar som fått kritik av myndigheten som underkända. I de flesta fall åtgärdar dock utbildningsanordnarna de påtalade bristerna innan sanktioner blir aktuella. Ett system som inte uppmuntrar förbättringar skulle främst drabba de studerande på de utbildningar där brister upptäcks.

Jämförelsen med Norge behöver nyanseras

I Norge ackrediteras yrkesskolor som därefter själva bestämmer sitt utbildningsutbud. En skola som inte uppfyller kraven kan förlora sin ackreditering. I Sverige prövas varje enskild utbildning. Det gör det möjligt att stoppa utbildningar med brister samtidigt som utbildningsutbudet kan anpassas efter arbetsmarknadens behov.

Faktauppgifter om stoppade utbildningar och återkrävda medel

Ett centralt påstående i Levein och Jernecks artikel är att ingen utbildning har stoppats till följd av kvalitetsbrister efter granskning. Det stämmer inte enligt Wallerå. Även uppgifterna om återkrävda medel bygger på felaktiga beräkningar. De senaste tre åren har myndigheten krävt tillbaka mer än 4 miljoner kronor från anordnare efter granskning, inte drygt 200 000 kronor som påstås i artikeln.

Inga systematiska kvalitetsskillnader mellan offentliga och privata anordnare

I diskussionen om kvalitet är det viktigt att konstatera att det inte finns några systematiska kvalitetsskillnader mellan offentliga och privata utbildningsanordnare. Andra faktorer än ägandeformen är betydligt viktigare för utbildningarnas resultat.

Nationell yrkesutbildning kompletterar befintliga utbildningsformer

I debattartikeln nämns även pilotverksamheten med nationell yrkesutbildning (NY) som myndigheten gärna ser förlängs. Utbildningsformen är fortfarande liten och konkurrerar inte med andra utbildningsformer utan kompletterar. Myndigheten betalade ut statsbidrag motsvarande 780 årsplatser för nationell yrkesutbildning att jämföra med 72 000 årsplatser för yrkesvux.

Vad händer härnäst för yrkeshögskolan?

Som myndighetschef välkomnar Wallerå debatten. Yrkeshögskolan och myndighetens arbete tål granskning och kan alltid utvecklas. De nya reglerna träder i kraft nästa år och myndigheten fortsätter sitt arbete med att säkerställa hög och likvärdig kvalitet i hela yrkeshögskolan.