Vardagsfilosofi på scen: Akse Pettersson debuterar i Sverige med ny uppsättning
Den finlandssvenske regissören Akse Pettersson, känd för sin uppmärksammade pjäs ”Kaspar Hauser” från 2014, gör i höst sin första uppsättning i Sverige. ”Sisyfos i vardagsrummet” har premiär på Kulturhuset Stadsteatern i oktober och utforskar vardagslivets komplexitet genom en processbaserad arbetsmetod. Uppsättningen väcker frågor om teaterns roll i att skildra det ordinära snarare än det exceptionella.
Från genombrott till nytt perspektiv
Akse Pettersson slog igenom med ”Kaspar Hauser” på Q-teatteri i Helsingfors 2014, där han utnämndes till talesperson för generation Y. Pjäsen behandlade vilsna trettioåringar och deras sökande efter mening. Drygt tio år senare riktar han nu blicken mot fyrtioplussarna och de existentiella frågor som uppstår i medelåldern.
I ett samtal med Dagens Nyheter beskriver Pettersson hur vardagliga händelser ofta blir dramatiska med livsavgörande konsekvenser. Han refererar till sin egen bakgrund, där ett missat studentprov i finska ledde honom till teaterhögskolan i stället för universitetsstudier.
Teater som skildring av det vanliga
Pettersson menar att teater traditionellt fokuserar på specialtillstånd och katastrofer, men att hans nya verk vänder på perspektivet. ”Jag tänkte att det skulle vara fascinerande att inom kontexten för teater i stället rikta blicken mot det där vanliga och hitta det särskilda i vardagen”, säger han.
Han talar om ”falsk försoning” och kritiserar förväntningen på att berättelser ska ha ett stort slut där alla trådar knyts ihop. ”Jag tycker att upplevelsen av världen är mer ambivalent”, konstaterar han.
Processbaserat skapande och debatt om teaterns form
Uppsättningen bygger på en kollektiv arbetsmetod där ensemblen tillsammans med regissören utvecklat scener genom improvisation och observationer. Metoden, internationellt känd som ”devising”, har nyligen debatterats i svensk teaterkritik. Jonas Gardell har i Expressen uttryckt kritik mot trenden med ”teater utan någon pjäs” och ifrågasatt dramatikerns marginaliserade roll.
Pettersson ser dock inget självändamål i arbetsmetoden. ”Jag försöker göra en föreställning på ett sätt som jag själv förstår mig på och ta vara på det som är bra med att göra teater”, säger han.
Språklig identitet och kulturell växelverkan
Pettersson växte upp i Vanda utanför Helsingfors med svenska som modersmål men har under sin karriär arbetat nästan uteslutande på finska. Han menar att den språkliga identiteten kan ha skapat en känsla av utanförskap, men ser också den processbaserade metoden som ett sätt att testa om personliga idéer är allmängiltiga.
”Teater, eller konst överlag, är ju mycket en växelverkan mellan det mycket specifika och det allmänna, det privata och det samhälleliga”, förklarar han.
Teknikens påverkan på teaterproduktion
Halvt på skämt konstaterar Pettersson att tekniska uppfinningar alltid påverkat teaterns utveckling, från tryckpressens möjliggörande av publicerade manus till dagens kopiera-och-klistra-funktioner. Han ser både fördelar och begränsningar med det skrivna ordet och betonar vikten av kroppslighet och rytmisk lyhördhet i scenkonsten.
Teaterns kärna enligt Pettersson
När Pettersson reflekterar över vad som är specifikt för teater, landar han i något bortom själva berättelsen. ”Hela grejen med att vi ser på när någon tampas med ödet att vara människa, att vi betraktar oss själva och att vi gör det tillsammans i ett rum knyter oss tillbaka till grekerna och tragedins födelse”, säger han.
”Sisyfos i vardagsrummet” kan därmed ses som ett bidrag till en pågående diskussion om teaterns samhälleliga relevans och dess förmåga att skildra mänskliga villkor i en tid av snabba förändringar.
Vanliga frågor om uppsättningen
Vad handlar ”Sisyfos i vardagsrummet” om?
Pjäsen utforskar vardagslivets vedermödor och medelålderns existentiella frågor genom korta scener som skildrar allt från matkassar till tvätt, med en genomgående känsla av otillfredsställelse.
Vilken arbetsmetod används i uppsättningen?
Ensemblen arbetar kollektivt med regissören genom improvisation och observationer, en metod som internationellt kallas ”devising” och som innebär att materialet växer fram i samarbete snarare än från ett färdigt manus.
När har pjäsen premiär?
Premiären äger rum på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i oktober 2026.