Nästan sex miljoner svenskar har en växande andel av sin premiepension placerad i AI-bolag, utan att ha gjort ett aktivt val. Det konstateras i en debattartikel i Dagens Nyheter den 13 oktober 2026, där författaren kräver att pensionsförvaltare som AP7 redovisar hur mycket av spararnas kapital som är exponerat mot artificiell intelligens och hur koncentrationsrisken hanteras.
Bakgrunden är att AI-expansionen blivit en av de största fysiska investeringsvågorna i världsekonomin. De fyra största amerikanska teknikföretagen planerar att investera över 700 miljarder dollar under året i AI-infrastruktur, enligt Dagens Nyheter. Samtidigt uppgår AI-företagen till ungefär hälften av det amerikanska aktieindexet S&P 500, en fördubbling sedan 2022. För premiepensionssparare i standardalternativet AP7 Såfa innebär detta en koncentrerad exponering som är en bieffekt av marknadsvikter.
Fyra risker med AI-exponeringen
Debattartikeln identifierar fyra risker som enligt författaren till stor del saknar rapportering. Den första är finansiell. AI-expansionen finansieras i allt högre grad med lån, ofta utanför företagens balansräkningar. Andelen privata krediter i AI-finansieringen ökade på ett år från 9 till 34 procent, enligt Bank of England. Riksbankens motsvarighet i USA har i ett stresscenario, ett medvetet hårt värstafallsscenario snarare än en prognos, räknat med en fall på 45 procent för amerikanska aktier. För en sparare som går i pension inom några år skulle en sådan nedgång innebära en förlust som inte hinner återhämtas.
En försmak av riskens karaktär kom i januari 2025, när Nvidia förlorade nästan 600 miljarder dollar i marknadsvärde på en endag efter att en kinesisk konkurrent lanserat en billigare modell.
Elanvändning och nätkostnader
Den andra risken är fysisk och social. Svenska datacenter använde cirka 4 terawattimmar el förra året, och prognosen för 2030 är 14 till 15 terawattimmar, motsvarande ungefär en miljon hushåll. Anslutningsförfrågningarna för AI-datacenter i elområde 3 femdubblades på ett år, i ett område där nätkapaciteten redan är hårt ansträngd kring Stockholm och Mälardalen. I USA har motsvarande expansion drivit upp hushållens elräkningar, vilket väcker frågan om vem som bär kostnaderna för elnäten när datacentren anländer.
Den tredje risken gäller kapitalfelallokering. I Strängnäs planeras ett AI-datacenter värt 95 miljarder kronor, samtidigt som Northvolt gått i konkurs och Stegras fossilfria stålproduktion i Boden fortfarande söker finansiering. Globalt fick AI cirka hälften av allt riskkapital 2025, medan världens klimatfinansiering uppgår till mindre än en tredjedel av det årliga behovet. Frågan om hur samhällsviktig industriomställning finansieras har också berörts i tidigare analyser av