Sveriges jordbruk är i hög grad beroende av importerad mineralgödsel, vilket skapar sårbarhet i livsmedelsproduktionen när priser stiger eller leveranskedjor störs. Samtidigt finns betydande mängder växtnäring i inhemska flöden, såsom djurgödsel och rötrester från biogasanläggningar, som i dag inte utnyttjas fullt ut. Enligt Livsmedelsverket och Jordbruksverket kan ett bättre utnyttjande av dessa resurser minska importberoendet och stärka den svenska försörjningsberedskapen.
Regionala obalanser i växtnäringstillgången
Det svenska lantbruket har blivit allt mer specialiserat. I vissa regioner dominerar växtodling, medan storskalig djurhållning koncentreras till andra delar av landet. Detta har skapat en obalans: i djurtäta områden uppstår överskott av fosfor, medan växtodlingsgårdar i andra regioner har behov av näringsämnen. Fosforöverskottet ökar risken för läckage till sjöar, vattendrag och Östersjön, vilket kan förvärra övergödningsproblematiken.
Tekniska lösningar finns men marknaden brister
Forskning inom Biogas Solutions Research Center vid Linköpings universitet och projektet Cirkulär NP, lett av Stiftelsen Baltic Waters tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, Rise och företaget More Biogas, har visat att växtnäring kan utvinnas och förädlas för effektiv transport. Genom att separera rötrester i två fraktioner kan en kväverik vätska användas lokalt, medan en fastare, fosforrik fraktion kan transporteras till gårdar där fosfor behövs.
Tekniken är dock bara en del av lösningen. Förädling, kvalitetssäkring, lagring och transport medför kostnader som i dag inte täcks av marknadsvärdet. Samhällsnyttan i form av minskat importberoende, stärkt beredskap och minskad övergödning tillfaller hela samhället, medan kostnaderna bärs av enskilda aktörer. Detta systemproblem innebär att en fungerande marknad inte uppstår av sig själv.
Tre förslag till nästa regering
För att skapa förutsättningar för en marknad för cirkulära gödselmedel föreslås tre politiska beslut:
- Nationellt mål för återcirkulerad fosfor. Regeringen bör besluta om ett mätbart mål för ökad användning av återcirkulerad fosfor och minskat beroende av importerad mineralgödsel. Målet bör följas upp årligen för att styra fördelningen av stöd.
- Utökat biogasstöd. Statligt stöd till biogas bör även kunna finansiera teknik som separerar, koncentrerar och förädlar rötrester till användbara och transporterbara gödselprodukter. Biogas och växtnäring är två produkter från samma process.
- Resultatbaserad ersättning för återcirkulerad fosfor. Ett stöd bör införas som premierar att fosfor flyttas från överskottsområden till jordbruksmark där den kan ersätta mineralgödsel. Gemensamma krav på kvalitet och spårbarhet behövs för att produkterna ska kunna värderas av lantbruket.
Finland som förebild
Finland har infört ett tidsbegränsat stöd för att främja produktion och användning av återvunna gödselmedel, samt för att föra bort näringsämnen från områden med överskott. Sverige bör ta vara på dessa erfarenheter.
Slutsats
Tekniken finns, projekten är genomförda och hindren är kända. Nästa regering har möjlighet att sätta mål, bredda stöden och börja bygga en marknad för cirkulära gödselmedel. Det handlar om jordbrukspolitik, beredskapspolitik och Östersjöpolitik i samma beslut.
Vanliga frågor
Varför är återcirkulerad fosfor viktigt för Sverige?
Återcirkulerad fosfor minskar beroendet av importerad mineralgödsel, stärker livsmedelsförsörjningen och minskar risken för övergödning i Östersjön.
Vilka hinder finns för en marknad för biogödsel?
Transportkostnader, förädlingskostnader och avsaknad av ekonomiska incitament gör att marknaden inte fungerar utan statligt stöd.
Vad har Finland gjort för att främja återvunna gödselmedel?
Finland har infört ett tidsbegränsat stöd för produktion och användning av återvunna gödselmedel, vilket Sverige kan inspireras av.