Förenat Irland: Frågan som delar Nordirland inför framtiden
Förfrågan om ett förenat Irland har åter aktualiserats efter att de separatiska partierna i Skottland, Wales och Nordirland undertecknat ett samförståndsavtal om rätten till självbestämmande. I Nordirland, där katoliker nu är i majoritet, har opinionen för en återförening med Irland vuxit. En folkomröstning kan dock endast utlysas av den brittiska regeringen, som hittills avvisat en sådan.
Vad säger Långfredagsavtalet om en folkomröstning?
Enligt Långfredagsavtalet från 1998, som avslutade The Troubles, ska Nordirland förbli en del av Storbritannien så länge en majoritet av befolkningen önskar det. En folkomröstning kan utlysas av den brittiska regeringen, men någon sådan har inte hållits på över 50 år. Den senaste, 1973, resulterade i att 98 procent röstade för att stanna i unionen, men de katolska republikanerna bojkottade valet.
Varför har opinionen för ett förenat Irland ökat?
En opinionsmätning från våren 2026 visade att 63 procent av den nordirländska befolkningen vill se ett förenat Irland. Demografin har förändrats, och katoliker är nu fler än protestanter. Brexit har också påverkat opinionen, då en majoritet av nordirländarna ville stanna i EU. Många unga ser en återförening som en möjlighet att skapa en ny konstitution och få tillgång till fler karriärmöjligheter.
Vilka är argumenten för och emot en återförening?
Förespråkare pekar på att Irland har en snabbväxande ekonomi med låg bolagsskatt, vilket lockat globala techföretag. Kritiker lyfter dock fram bostadsbristen och den svårtillgängliga sjukvården i republiken. I Nordirland är läkarbesök gratis och bostadspriserna lägre, men arbetsmarknaden är begränsad. Caitlin Askin, 26-årig guide på The Museum of Free Derry, menar att en återförening inte bör innebära att Nordirland införlivas i Irland, utan att man skapar ett helt nytt land med det bästa från båda systemen.
Vad krävs för att en folkomröstning ska bli av?
En folkomröstning kan endast utlysas av den brittiska premiärministern. Premiärminister Andy Burnham avvisade i augusti 2026 en sådan, vilket minskat hans popularitet bland irländare. Michelle O'Neill, Nordirlands försteminister och ledare för Sinn Féin, hoppas dock på en folkomröstning redan 2030. För att en återförening ska lyckas krävs en grundlig analys av myndigheter, lagar och samhällsfunktioner i båda länderna, samt en bred offentlig debatt.
Vad säger invånarna i Derry/Londonderry?
Jeanette Warke, 82, född i staden, är skeptisk till en återförening. Hon menar att Nordirland inte längre är trasigt och att man inte bör ändra på något som fungerar. I kvarteret Bogside, där katolska republikaner dominerar, är stämningen annorlunda. Niall, boende i området, säger att alla där skulle rösta för en återförening, men att London aldrig kommer att släppa taget på grund av ekonomiska intressen.
Caitlin Askin sammanfattar: ”Ett förenat Irland är oundvikligt, vi vet bara inte när det kommer att ske. Jag ser hellre att det tar tid än att en folkomröstning hastas fram, där ingen vet vad de faktiskt tar ställning till.”
Foto: Dagens Nyheter