IFK Göteborg och Elfsborg nära damallsvenskan: en analys av dubbelklubbarnas framväxt

De historiska besluten fattades nästan samtidigt 2019. IFK Göteborg och Elfsborg, två tunga och etablerade herrföreningar, startade damlag. Nu, sex år senare, ligger båda lagen i toppen av elitettan och är på tröskeln till damallsvenskan. Utvecklingen illustrerar en tydlig strukturell förändring inom svensk damfotboll, där dubbelklubbar med större ekonomiska resurser tar en allt mer framträdande roll.

Bakgrund: besluten 2019 och vägen genom divisionerna

Båda föreningarna inledde sina damsatsningar i division 4 säsongen 2020. IFK Göteborgs sportchef för damlaget, Peter Svanström, beskriver beslutet som en naturlig följd av klubbens varumärkesstrategi. Vi hade precis börjat marknadsföra oss som hela stadens lag, då kan man inte vara halva stadens lag, säger han.

Jenny Holm, damfotbollsansvarig i Elfsborg, framhåller att satsningen bygger på klubbens befintliga identitet. Det har gått väldigt fort, men det har egentligen hela tiden byggt på identiteten som Elfsborg har haft, att vi ska satsa på Borås- och Sjuhäradsprofiler, som ska göra det i sin takt, förklarar hon.

Spelarnas perspektiv: från division 4 till elitettan

Flera spelare har varit med under hela resan. Leann Nyström och Tea Skoglund i Elfsborg är två exempel. Nyström valde 2019 att gå ner från division 1 till division 4 för att ansluta till Elfsborgs nystartade damlag. Då var det lite snack om att vi gick från division 1 till att spela i division 4. Men det var spännande med Elfsborg, det kändes lockande och målet långsiktigt var ju att komma upp på elitnivå, berättar hon.

Även i IFK Göteborg finns spelare som sett utvecklingen på nära håll. Josan Semere Melake, 20 år, gick in i klubbens flickverksamhet 2018 och fick A-lagsdebutera 2023. När jag kom hit fanns ju inget damlag, säger hon. Men sen är det helt otroligt att se utvecklingen och hur det har vuxit, att vi har kommit till den positionen vi är i just nu.

Dubbelklubbarnas framväxt: en strukturell förändring

Den nuvarande tabelltoppen i elitettan illustrerar förändringen. På plats ett och tre återfinns IFK Göteborg och Elfsborg, medan de mer renodlade damklubbarna Linköping och Kif Örebro ligger på plats två och fyra. Med nio omgångar kvar leder IFK serien, och Elfsborg är trea, två poäng bakom.

Utvecklingen i Västsverige har varit påtaglig. 2020 tog BK Häcken över Göteborg FC, vilket ledde till SM-guld i fjol och en guldsits i årets damallsvenska. IFK Göteborg övervägde en liknande lösning, men valde istället att bygga ett eget damlag. Riktningen vi väljer är ett eget damlag, och så ger man uppdraget till akademilaget, som jag tillhörde då, och anställde mig, säger Peter Svanström, som inledningsvis var tränare.

Jämställdhet som strategisk grund

Jämställdhetstanken är central för båda föreningarna. Vi är ett av Sveriges starkaste varumärken inom sport. Då behöver vi ta vårt ansvar, säger Svanström. Fokusbilden är att även unga flickor ska kunna drömma om att spela i IFK Göteborg, och identifiera sig med A-lagsspelare i damlaget.

Beata Kollmats, 34-årig mittback i IFK Göteborg med ett förflutet i Göteborg FC och BK Häcken, ser en naturligare målbild för unga spelare. Det tror jag ger jättemycket för inspiration för unga tjejer, att de kan känna att de kan och får ta plats. Det är viktigt för att våga drömma, och hänga i och fortsätta spela, säger hon.

Ekonomiska förutsättningar och utmaningar

Svensk damfotboll står inför flera utmaningar. Publiksiffrorna sviktar, flera rena damklubbar kämpar med ekonomin, och de två högsta serierna saknar för närvarande huvudsponsorer. Dubbelklubbarnas resurser blir därmed en betydande faktor.

Peter Svanström betonar att IFK Göteborgs styrka ligger i kompetenta medarbetare, ett starkt varumärke och ett etablerat partnernätverk. Det går att fatta mycket, mycket modigare beslut på kort tid för att vi har resurser. Men samtidigt finns ingen stor budget i detta. Den är på kronan vad vi behöver för att klara oss ett år i elitettan, säger han.

Jenny Holm i Elfsborg understryker att det är en föreningsfråga. Har man ett starkt herrlag är det klart att mycket av intäkterna kommer därifrån just nu, från transfers och så vidare. Men sen är det en föreningsfråga. Det är föreningen som har valt en tydlig väg att satsa på vårt damlag. Den värderingen måste komma därifrån, säger hon.

Framtiden: kommer dubbelklubbarna att dominera?

Frågan om dubbelklubbarnas framtida dominans är komplex. Leann Nyström i Elfsborg refererar till damallsvenska Uppsalas stora skulder som en varningssignal. Det är tråkigt att det kan bli så för ett lag som tagit sig hela vägen upp till allsvenskan. Så det gäller verkligen att man har ekonomiska förutsättningar, så man inte hamnar där, säger hon.

Tea Skoglund i Elfsborg ser en eventuell uppflyttning som en milstolpe, men betonar vikten av långsiktighet. Att gå upp i damallsvenskan hade verkligen varit en milstolpe, säger hon. Men det viktigaste är nog att man inte rusar iväg i tankarna.

Vanliga frågor om dubbelklubbar i damfotbollen

Vad är en dubbelklubb?

En dubbelklubb är en idrottsförening som har både ett etablerat herrlag och ett damlag i fotboll. Exempel i Västsverige är IFK Göteborg, Elfsborg och BK Häcken.

Varför startade IFK Göteborg och Elfsborg damlag 2019?

Besluten motiverades bland annat av varumärkesstrategi och jämställdhet. Föreningarna ville erbjuda unga flickor samma möjligheter som pojkar att identifiera sig med en storklubb.

Vilka utmaningar står svensk damfotboll inför?

Svensk damfotboll kämpar med sviktande publiksiffror, ekonomiska svårigheter för flera rena damklubbar och avsaknad av huvudsponsorer för de två högsta serierna.

Hur ser tabelltoppen i elitettan ut?

Med nio omgångar kvar leder IFK Göteborg serien, följt av Linköping på plats två, Elfsborg på plats tre och Kif Örebro på plats fyra.