Skatteförslag kan öka jämställd sponsring av idrott
Regeringens förslag om nya skatteregler för sponsring kan få stor betydelse för jämställdheten inom idrotten. I dag är sponsring av damidrott ofta dyrare än sponsring av herridrott på grund av skattelagstiftningens utformning. Detta kan nu ändras.
Varför är sponsring av damidrott dyrare?
Svensk skattelagstiftning saknar i dag specifika regler för sponsring. I stället tillämpas en praxis som utgår från att sponsring är ren reklam. Ju fler som ser en logotyp på en reklamskylt, desto högre anses värdet vara. Om få ser reklamen betraktas det som goodwill, en gåva, som inte är avdragsgill.
– Tidigare har det varit väldigt knutet till antal tittare, säger Johan Karlsson, förbundsjurist på Riksidrottsförbundet (RF).
– Där har det varit ett problem när företag har velat gå in och till exempel sponsra en klubb som både har ett herrlag och ett damlag i högsta serien, och har velat ge lika mycket till båda lagen. Då har man inte kunnat göra det med de gamla reglerna eftersom att de har olika antal människor som tittar. Så värdet blir olika.
Vad föreslår regeringen?
Den så kallade sponsorutredningen, som presenterade sina förslag i början av året, konstaterade att dagens regelverk inte speglar hur sponsring fungerar i praktiken. I dag handlar sponsring ofta om samarbeten där företag vill stärka sitt varumärke genom att visa samhällsengagemang.
Regeringens förslag innebär att sponsring som syftar till att stärka varumärket genom samhällsengagemang ska vara avdragsgill. Det skulle göra det lättare att motivera lika stora satsningar på damidrott, mindre sporter och paralympisk idrott.
– Med de nya reglerna öppnas nya möjligheter där man tidigare har sagt att ni inte kan få mycket pengar för det blir en gåva i så fall, säger Johan Karlsson.
Vad innebär förändringen för företagen?
Förslaget ger företagen större frihet att själva bestämma hur de vill fördela sina sponsringsmedel. Samtidigt kan det ställa högre krav på transparens och jämställdhet.
– Motsatsen till goodwill borde vara badwill och om ett företag ger stora summor till herrarna samtidigt som de ger några brödsmulor till damerna, på grund av dagens skatteregler, så skulle ju det kunna leda till badwill för företaget, säger Johan Karlsson.
Vad säger idrottsrörelsen?
Lotta Schelin, som arbetar med projektet Damerna först, är förvånad över att det tagit så lång tid att se över systemet.
– Det är ändå lite ögonbrynshöjande, framför allt med tanke på att det ju hänt ganska mycket de senaste 10–20 åren kring de kommersiella krafterna och hur man ser på det här med värderingar, säger hon.
Hon ser också att förändringen kan gynna mindre företag som vill stödja lokala idrottsföreningar.
– Sen skulle en förändring inte bara vara positiv för den jämställda sponsringen, utan också för det lilla företaget som vill hjälpa den lokala idrottsföreningen. Det gynnar nog många, tror jag, säger hon.
Även om regelverket förändras är det upp till företagen att ta steget.
– Jag tänker lite att vad fasen, det borde finnas tillräckligt många starka företagsledare som hade kunnat slå ett slag för damidrotten och tro på den. Men det har inte varit lika självklart, säger Lotta Schelin.
Vad händer nu?
Regeringens förslag bereds nu inom Regeringskansliet. Om det går igenom kan de nya reglerna träda i kraft inom ett till två år. Det skulle innebära en betydande förändring för hur sponsring av idrott fungerar i Sverige, och kan bidra till en mer jämställd idrottsfinansiering.
Foto: Dagens Nyheter