Trumpadministrationens Iranstrategi försvagar USA:s position i Mellanöstern
USA:s militära insats mot Iran har lett till att två av världens viktigaste oljeleder nu är hotade eller stängda. Detta har drivit upp världsmarknadspriset på olja till över 107 dollar per fat, en ökning med 50 procent jämfört med läget före konfliktens början. För den amerikanska administrationen innebär detta ett allvarligt politiskt problem inför mellanårsvalet den 3 november.
Hur har konflikten påverkat oljetransporterna?
Efter USA:s anfall mot Iran i slutet av februari har Hormuzsundet varit stängt för merparten av oljetransporterna från Persiska viken. Saudiarabien och andra gulfstater har därför dirigerat om sin oljeexport via en 1 200 kilometer lång pipeline till en hamn i Röda havet. Förra veckan angreps denna öst-västliga rörledning av drönare och robotar avfyrade från Irak, troligen av Iranstödda miliser. De svåra skadorna har tvingat saudierna att stänga ledningen.
Parallellt har huthierna i Jemen erövrat stora kustområden vid Röda havet från den saudistödda regeringen, däribland den strategiska hamnstaden Mocka och flera öar i Bab el-Mandeb-sundet. Detta innebär att även denna farled, som är livsviktig för världshandeln, nu enklare kan kontrolleras av huthirebellerna med stöd av det iranska revolutionsgardet IRGC.
Vilka konsekvenser får de höga oljepriserna för USA?
Bränslepriserna vid pump i USA har pressats upp ytterligare, vilket är besvärande för Trumpadministrationen inför mellanårsvalet. Presidenten har lovat att kriget mot Iran ska avslutas omedelbart efter valet, med argumentet att Teheran då kommer att skriva under ett fredsavtal. Enligt denna bedömning skulle bensinpriset därefter återgå till nivåerna från tiden före konfliktens början.
Flera av presidentens nära rådgivare befarar emellertid att kriget blir långvarigt. De flesta bedömare, möjligen också presidenten själv, har nu konstaterat att det var anfallet mot Iran som ledde till att Hormuzsundet stängdes.
Hur har USA:s militära och ekonomiska ställning påverkats?
Varken de militära eller ekonomiska påtryckningarna mot Iran har hittills fått regimen att backa, trots att Iran har förlorat flera regionala styrkor. Hamas i Gaza har försvagats, Hizbollah i Libanon är nedtryckt och Bashar al-Assads regim i Syrien är borta. Det finns dock inga tecken på att de styrande i Teheran är beredda att kompromissa med USA, varken om Hormuzsundet eller om sitt kärnteknologiska program.
Enligt en färsk beräkning i USA:s kongress har den militära insatsen mot Iran kostat USA motsvarande 340 miljarder kronor och skapat en allvarlig brist på ammunition och missiler. Detta har fått konkreta följder för andra konflikter: USA har stoppat försäljningen av luftvärnsrobotar av typen Patriot till Ukraina, vilket har lämnat landet försvarslöst mot Rysslands ballistiska robotar. Samtidigt har presidenten åter tagit ställning för Putin och skyller de höga dieselpriserna på Ukraina, trots att sakkunniga är ense om att det är USA:s krig mot Iran som har drivit upp priserna på fossila bränslen.
Vad innebär huthiernas offensiv för Saudiarabien?
Huthirebellernas offensiv har brutit den sköra vapenvila med Saudiarabien som har rått sedan 2022. Det saudiska kungadömet har svarat med flygangrepp mot huthikontrollerade områden i Jemen, men detta har inte stoppat rebellernas framryckning. Enligt nyhetstjänsten Axios ringde den saudiske ledaren Mohammed bin Salman till president Trump två gånger i förra veckan för att begära USA-bombningar av huthiernas ställningar. Presidenten avböjde med hänvisning till att en utvidgning av krigföringen till en ny front inte var aktuell.
Detta innebär ytterligare en strategisk vinst för Iran, som nu i praktiken har skaffat sig ett strypgrepp över en väsentlig del av handelsströmmarna av olja, gas och konstgödsel.
Vilka långsiktiga konsekvenser får USA:s intervention?
Utvecklingen följer ett mönster från tidigare USA-interventioner i Mellanöstern. George W Bushs anfall mot Irak 2003 öppnade för ökat iranskt inflytande i hela regionen. Nu har Trumps anfall mot Iran gett ledarna i Teheran flera nya spelkort, inte minst kontroll över viktiga delar av världens oljetransporter. Tilltron till USA:s förmåga och vägval har däremot fått sig ännu en törn.
För Sveriges del innebär utvecklingen att osäkerheten kring de globala energiförsörjningskedjorna kvarstår, med potentiella effekter på både priser och leveranssäkerhet under en överskådlig framtid.
Vanliga frågor om konflikten och oljepriserna
Varför har oljepriset stigit så kraftigt?
Oljepriset har stigit till över 107 dollar per fat, en ökning med 50 procent, eftersom två av världens viktigaste oljeleder nu är stängda eller hotade. Hormuzsundet har varit stängt sedan USA:s anfall mot Iran, och den saudiska pipelinen till Röda havet har skadats i ett drönaranfall.
Hur påverkas Sverige av konflikten?
Sverige påverkas genom högre priser på fossila bränslen och ökad osäkerhet i de globala energiförsörjningskedjorna. Detta kan få konsekvenser för både hushåll och företag under en längre tid.
Vad innebär USA:s stopp för Patriot-robotar till Ukraina?
USA har stoppat försäljningen av luftvärnsrobotar av typen Patriot till Ukraina på grund av brist som skapats av insatsen mot Iran. Detta lämnar Ukraina mer försvarslöst mot Rysslands ballistiska robotar.