Välfärdsstatens funktionssvikt driver populism i Europa

Tillit som demokratisk grundval

Populistiska partier har etablerat sig som en bestående kraft i europeisk politik. I Frankrike representeras detta av Rassemblement National, i Sverige av Sverigedemokraterna, i Spanien av Vox, i Storbritannien av Reform UK och i Italien av flera aktörer. I Tyskland är frågan särskilt känslig, där historiska erfarenheter förväntades fungera som ett vaccin mot populism, men där valresultat ändå visar en annan utveckling.

Forskning pekar på att den historiska upplevelsen av att leva i ett system som inte infriade sina utfästelser har skapat ett utbrett cynism i f.d. Östtyskland. Denna cynism är oförenlig med demokratins viktigaste förutsättning: tillit mellan medborgare och institutioner.

Befremdung: Främlingskap inför det väntade

Förtroendeförlust beror inte enbart på materiell marginalisering. Den tyska begreppet Befremdung fångar en vidare företeelse: upplevelsen av att något grundläggande inte längre fungerar som förväntat, vilket genererar känslor av svek och upprördhet.

I nordiska välfärdsstater har medborgare historiskt kunnat förvänta sig att posten distribueras i tid, att järnvägar underhålls och att bankkontor finns även på mindre orter. Utvecklingen går mot att dessa funktioner formellt existerar men inte levererar i praktiken. Det är denna diskrepans som skapar främlingskap.

Exempel på urholkad offentlig service

Ett belysande exempel härrör från Finland. En journalist som kontaktade Livsmedelsverket för en konkret fråga om importvacciner för hästar möttes av en outsourcad växel som varken kunde koppla vidare eller besvara frågan. Det är inte ett isolerat fenomen, utan illustrerar en strukturell tendens där offentliga funktioner är utlagda på externa aktörer utan tillräcklig ämneskompetens.

Politiska prioriteringar och tekniska lösningar

Finlands undervisningsminister har nyligen föreslagit att sommarlovet ska förskjutas och kortas till nio veckor, med en extra ledig vecka i april. Ministermotiveringen är att underlätta planeringen för familjer, men i praktiken handlar förslaget om att starta skolorna senare i augusti och därmed förlänga turistsäsongen. Lärarfacket motsätter sig förslaget, medan näringslivet länge drivit kravet.

Parallellt sjunker Finlands Pisa-resultat. Ett skolsystem som var världens bästa håller nu medelmåttig europeisk nivå. Att justera loven är en teknisk åtgärd som ger politisk profilhöjning, medan att återskapa utbildningskvaliteten kräver långsiktiga strukturella insatser.

Den demokratiska utmaningen

Beslutsfattare agerar i ett klimat där snabba, profilerande lösningar prioriteras framför komplicerade strukturella reformer som få berörda efterfrågar. Risken är uppenbar: när medborgare upplever att politiska beslut motiveras med deras bästa, men i praktik tillgodoser andra intressen, undergrävs tilliten till institutionerna.

För att värna demokratisk legitimitet är det avgörande att offentliga verksamheter levererar i enlighet med medborgarnas rimliga förväntningar. Tillit byggs inte genom retorik, utan genom att institutioner faktiskt utför de funktioner de är till för att hantera.