Ekonomisk ojämlikhet driver demokratisk erosion globalt
En omfattande analys av statsvetenskaplig forskning visar på ett tydligt samband mellan växande ekonomisk ojämlikhet och demokratisk tillbakagång. Endast 28 procent av världens befolkning lever i dag i demokratiska länder, jämfört med 51 procent för 20 år sedan.
Demokratin under press
Enligt aktuell forskning är fler länder i dag autokratier än demokratier, med 91 respektive 88 länder. Utvecklingen karakteriseras inte av traditionella militärkupper utan av vad forskarna kallar democratic erosion eller democratic backsliding, där demokratiskt valda ledare steg för steg undergrävs demokratiska institutioner.
Statsvetarna Eli Rau och Susan Stokes har i en genomgång av 22 fall av demokratisk erosion under 2000-talet konstaterat ett starkt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och antidemokratisk utveckling. Ju större andel av inkomster och förmögenhet som tillfaller den rikaste procenten, desto högre sannolikhet för demokratisk erosion.
Historisk utveckling och vändpunkt
Under decennierna efter andra världskriget, den välfärdsstatliga epoken med jämlikhetsskapande fördelningspolitik och full sysselsättning, var stödet för auktoritära partier genomgående lågt i 32 västerländska demokratier. Denna trend bröts omkring 1980, samtidigt som den ekonomiska ojämlikheten började öka. Sedan dess har ojämlikhet och stöd för auktoritära partier utvecklats parallellt.
Psykologiska mekanismer
Forskningen identifierar två centralala psykologiska dispositioner som driver auktoritär utveckling: auktoritarism (right-wing authoritarianism, RWA) och social dominansorientering (social dominance orientation, SDO).
Den auktoritära psykologin karakteriseras av lydnad under starka ledare, stöd för traditionella normer och aggression mot normavvikare. Personer med auktoritära värderingar uppfattar den sociala världen som farlig och hotfull.
Social dominansorientering innebär stöd för hierarkier mellan sociala grupper och motstånd mot jämlikhet. Dessa personer ser den sociala världen som präglad av konkurrens där de starka vinner och de svaga förlorar.
Ojämlikhetens samhälleliga effekter
Ökad ojämlikhet förändrar det sociala livet genom att undergräva känslan av social tillhörighet och gemenskap. Detta skapar existentiell otrygghet som sprider sig genom samhället. Statusångesten ökar, konkurrensen intensifieras och statliga institutioner förlorar legitimitet.
Dessa förändringar förstärker de världsbilder som underblåser auktoritarism. Världen framstår som mer farlig och hotfull, vilket aktiverar auktoritära värderingar hos en större del av befolkningen.
Historiska exempel och lärdomar
Det tyska exemplet illustrerar denna dynamik tydligt. 1928 fick nazistpartiet 2,6 procent av rösterna, men fyra år senare, efter börskraschen 1929 och den efterföljande massarbetslösheten, röstade 37,3 procent på Hitler.
Den nyliberala vändningen under 1980-talet med Margaret Thatcher och Ronald Reagan inledde en motoffensiv mot välfärdspolitiken. Avregleringar och privatiseringar reducerade den politiska demokratins inflytande över det ekonomiska livet, med växande klyftor som följd.
Politiska implikationer
Utan förståelse för sambandet mellan ojämlikhet och auktoritära strömningar förblir demokratiska samhällen sårbara för erosion. Forskningen tyder på att mer jämlika och trygga samhällen är bättre rustade att motstå demokratisk tillbakagång.
Analysen understryker vikten av att politiska beslutsfattare tar hänsyn till ojämlikhetens långsiktiga konsekvenser för demokratiska institutioner och samhällsstabilitet.