Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys, krävde den 20 november 2026 att nästa regering sänker elskatten och inför kilometerskatt för tunga lastbilar.
I en debattartikel i Dagens Nyheter argumenterar han för att en långsam elektrifiering försvårar Sveriges klimatarbete och försvagar hemmamarknaden för Volvo och Scania. Enligt Kågeson riskerar Sverige att inte minska utsläppen med 50 procent till 2030 inom de sektorer som inte omfattas av dagens utsläppshandel, med böter i mångmiljardklassen som följd.
Klimatåtaganden och ekonomiska risker
Tunga lastbilar står för en fjärdedel av vägtrafikens koldioxidutsläpp. Kågeson riktar därför kritik mot att Tidöregeringen velat lösa klimatproblemen genom elektrifiering men samtidigt beskattat el högre än fossil diesel. Hans förslag syftar också till att minska en del av statens underskott från de senaste åren.
EU:s förordning 2024/1610 kräver att koldioxidutsläppen från nya tunga lastbilar minskar med 43 procent till 2030 jämfört med 2019/2020. Motsvarande krav är 64 procent till 2035 och 90 procent till 2040.
De flesta tillverkare nådde etappmålet för 2025/26, en minskning med 15 procent. Enligt Kågeson berodde det främst på bättre aerodynamik och snålare motorer, medan elektrifieringen stod för en liten del av förbättringen.
EU:s flexibilitet för lastbilstillverkare
För ett år sedan krävde tillverkarna, däribland Volvo och Scania, att målet för 2030 skulle skjutas till 2033. EU:s ministerråd valde i stället att ge branschen större flexibilitet. Tillverkarna får använda gamla utsläppskrediter till och med 2029 i stället för 2025 och låna av sitt framtida utsläppsutrymme.
Tankesmedjan ICCT bedömer att förändringen kan göra det möjligt att nå 2030-målet med en genomsnittlig elektrifiering på 16 procent, jämfört med de 32 procent som väntades tidigare. Kågeson varnar samtidigt för att tillverkare som lånar av framtida utrymme därefter får en betydligt brantare omställning. Han utesluter inte nya branschkrav på ändrade regler eller uppskjutna mål.
Volvo behåller målet att hälften av företagets globala lastbilsförsäljning år 2030 ska bestå av elfordon. Scania, som ingår i tyska Traton, har inte längre en lika tydlig målsättning.
Marknaden för ellastbilar
Under årets tre första kvartal stod ellastbilar för 5,3 procent av nyregistreringarna inom EU. I det tyngsta segmentet, lastbilar över 16 ton och särskilt viktigt för Volvo och Scania, var andelen 2,5 procent. Det motsvarade 5 200 fordon.
Tyskland, Nederländerna, Danmark och Österrike har haft den snabbaste tillväxten. Samtliga länder har nyligen differentierat sina vägtullar så att diesellastbilar betalar betydligt mer än eldrivna fordon. Sverige ligger ändå förhållandevis bra till, vilket Kågeson till stor del förklarar med att svenska fraktkunder har accepterat en merkostnad.
Prisskillnaden är fortfarande stor. En ny tung diesellastbil kostar 1,5 till 2 miljoner kronor, medan en motsvarig ellastbil kostar minst det dubbla. Lägre drivmedelskostnader kan kompensera en del när åkeriet laddar huvuddelen av elen i egen depå. Fördelen blir mindre vid hög användning av publik laddning.
Kinesisk konkurrens och svensk industri
Vid årets mässa IAA Transportation i Hannover deltog flera kinesiska lastbilstillverkare. Enligt Kågeson satsar flera av dem på slutmontering i Europa. Deras stora hemmamarknad ger en kostnadsfördel: Kina registrerade 231 000 nya ellastbilar över 12 ton under 2025.
De kinesiska tillverkarna kan prissätta sina fordon 20 till 30 procent under europeiska motsvarigheter. För att undvika en utveckling liknande personbilsmarknaden, där kinesiska tillverkare snabbt ökat sin andel, behöver de europeiska företagen snabbt få upp produktionsvolymerna. En starkare svensk efterfrågan skulle därmed få betydelse både för klimatpolitiken och för Volvo och Scanias industriella förutsättningar.
Två styrmedel föreslås
Tidöregeringen behöll stöden till inköp av fossilfria lastbilar och till utbyggd publik snabbladdning. Kågeson anser att stöden inte räcker för att ge ellastbilarna kostnadsparitet med diesel.
För tunga lastbilar föreslår han att den svenska elskatten sänks från 36 öre per kilowattimme till EU:s miniminivå på 0,5 öre. Han lade fram förslaget för drygt två år sedan i en rapport på uppdrag av Transportföretagen och återkom till det i DN Debatt den 13 april 2024.
Enligt Kågeson behöver sänkningen genomföras redan i budgeten för 2027. Frågan bör kunna behandlas i utskottet innan riksdagen fattar det slutliga beslutet.
”Sverige kan inte vara pådrivande i EU utan att göra sin hemläxa.”
Kilometerskatt på hela vägnätet
Det reviderade eurovinjettdirektivet förbjuder tidsbestämda vägavgifter efter 2030. Medlemsländerna måste då omvandla dem till distansbaserade vägtullar eller avskaffa avgifterna. Tullarna ska differentieras efter fordonens klimategenskaper, åtminstone så länge den samhällsekonomiska klimatkostnaden inte täcks fullt ut på annat sätt, exempelvis genom utsläppshandel.
Tidöregeringen förbjöd klimatstyrmedelsutredningen att behandla en distansbaserad vägskatt differentierad efter koldioxidutsläpp. När utredningens förslag presenterades i maj rekommenderade utredaren ändå reformen som den viktigaste åtgärden för att underlätta elektrifieringen av den tunga trafiken.
Kågeson anser att Vägslitagekommitténs linje bör följas: en koldioxiddifferentierad kilometerskatt ska omfatta hela det offentliga vägnätet. Den departementsutredning som tillsattes efter januariavtalet 2019 fick i stället uppdraget att ta fram en modell begränsad till huvudvägnätet.
Det skulle lämna mer än hälften av trafiken med tunga fordon utanför systemet. Åkerier som huvudsakligen använder det avgiftsbefriade vägnätet skulle då sakna ekonomiskt incitament att ställa om. Undantagen skulle också gälla vägar där de återstående samhällsekonomiska kostnaderna väntas vara högst efter elektrifieringen.
Vanliga frågor om ellastbilar och skatter
Vad kräver EU av nya tunga lastbilar?
Koldioxidutsläppen ska minska med 43 procent till 2030 jämfört med 2019/2020. Kraven skärps till 64 procent år 2035 och 90 procent år 2040.
Varför vill Kågeson sänka elskatten?
Han vill minska kostnadsskillnaden mellan el och diesel, särskilt för åkerier som använder publik laddning. Förslaget är en sänkning från 36 till 0,5 öre per kilowattimme för tunga lastbilar.
När behöver förslagen behandlas?
Kågeson vill att elskattesänkningen tas med i budgeten för 2027. För vägavgifterna kräver eurovinjettdirektivet att tidsbestämda avgifter senast efter 2030 ersätts med distansbaserade vägtullar eller avskaffas.
