Elva organisationer kräver i en debattartikel i Dagens Nyheter den 20 oktober 2026 att nästa regering genomför fem konkreta reformer för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda. Gapet uppgår till 11,3 procentenheter och är ett av de största inom EU, skriver Dagens Nyheter.
Artikeln, publicerad under DN Debatt, vänder sig till den regering som tillträder efter valet. Författarna menar att integrationspolitiken under lång tid har fokuserat på individers brister i stället för på strukturella hinder på arbetsmarknaden.
Fem förslag till nästa regering
Organisationerna, med den ideella föreningen Belongs undersökning Integrationsvalet 2026 som utgångspunkt, presenterar fem åtgärder som de menar kan göra den svenska arbetsmarknaden mer konkurrenskraftig.
1. Öppna och förläng etableringsprogrammet för utrikes födda kvinnor
Utrikes födda kvinnor står längst från arbetsmarkningen, enligt artikeln. Deltagandet i Arbetsförmedlingens etableringsprogram är i dag begränsat till anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande, vilket innebär att kvinnor som är anhöriga till arbetskraftsinvandrare hamnar utanför stödinsatserna. Organisationerna vill att programmet öppnas och förlängs så att fler kvinnor kan delta.
2. Höj diskrimineringsersättningen
Den största tröskeln till arbete handlar ofta om fördomar snarare än om kompetens, skriver organisationerna. I artikeln hänvisas till siffror där 23 respektive 22 procent av företagsledare uppger att namn som uppfattas komma från Afrika eller Mellanöstern påverkar deras uppfattning om kandidaten negativt, medan 61 procent uppger att religiösa eller kulturella attribut påverkar dem negativt. En höjd diskrimineringsersättning skulle skapa en avskräckande effekt och tvinga arbetsgivare att arbeta med kompetensbaserade rekryteringsprocesser, menar författarna.
3. Gör yrkessvenska och branschkoppling till standard inom SFI
Svenska för invandrare kännetecknas enligt artikeln av två hinder: svag koppling till yrkessvenska och begränsade möjligheter att studera samtidigt som man arbetar, vilket gör att många inte slutför studierna. Organisationerna föreslår att yrkessvenska och branschkoppling blir standard inom SFI och att de studerandes möjligheter att kombinera SFI med arbete eller praktik stärks.
4. Underlätta validering och matchning av utländsk kompetens
Många nyanlända har med sig utbildning och yrkeserfarenhet från sina hemländer men fastnar i utdragna valideringsprocesser, skriver organisationerna. Det innebär att kompetens går förlorad samtidigt som arbetsgivare saknar arbetskraft. Förslaget innefattar kortare handläggningstider och ökade resurser för validering och matchning av utländska meriter.
5. Öka finansieringen till civilsamhället
Civilsamhället beskrivs ofta som motorn i integrationsarbetet, men verkar enligt artikeln under ekonomisk osäkerhet med kortsiktiga bidrag och begränsade resurser. Organisationerna vill att nästa regering ökar finansieringen till civilsamhällets integrationsarbete och gör stödet mer långsiktigt.
Stort politiskt överenskommande om grunderna
Belongs undersökning Integrationsvalet 2026 visar att nästan alla partier är överens om centrala delar av integrationspolitiken: att språkinlärning, arbete och självförsörjning är centrala för integrationsresan och att civilsamhället spelar en nyckelroll. Däremot kretsar debatten kring samma förslag som tidigare, samtidigt som retoriken i ökande grad handlar om eget ansvar, krav och kontroll.
En genomgång av den svenska integrationspolitikens historia i Svensk Tidskrift visar att dagens krav på svenska språket, samhällskunskap och egen försörjning har föregångare långt tillbaka i tiden, bland annat i 1960-talets formuleringar av integrationsfrågan.
Från krav till förutsättningar
Författarna menar att debatten länge har framställt utrikes födda som ett samhällsproblem i stället för som människor med drivkraft och kompetens, och att ansvaret för brister alltför ofta lagts på individen medan diskriminering och strukturella hinder hamnat i skymundan. Vår erfarenhet visar att det varken råder brist på drivkraft eller kompetens, skriver de; ambitionen att lära sig svenska och komma i arbete är mycket hög, men rätt förutsättningar saknas.
Frågan aktualiseras av den nuvarande regeringsbildningen. Som Aftonbladet rapporterat pågår förhandlingar där Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist meddelat att hon kan stödja en socialdemokratisk enpartiregering, vilket öppnar för att integrationspolitiken kan komma att prövas av en ny politisk majoritet.
Vanliga frågor
Hur stort är sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige?
Gapet uppgår till 11,3 procentenheter och är ett av de största inom EU, enligt debattartikeln i Dagens Nyheter.
Vilka fem förslag presenteras för nästa regering?
Organisationerna föreslår att etableringsprogrammet öppnas för fler utrikes födda kvinnor, att diskrimineringsersättningen höjs, att yrkessvenska blir standard inom SFI, att valideringen av utländsk kompetens effektiviseras och att finansieringen till civilsamhällets integrationsarbete ökas.
Vilken grupp står längst från arbetsmarknaden?
Utrikes födda kvinnor identifieras i artikeln som gruppen som står längst från arbetsmarknaden, delvis eftersom anhöriga till arbetskraftsinvandrare inte omfattas av etableringsprogrammet.
Vad visar Belongs undersökning Integrationsvalet 2026?
Undersökningen visar att nästan alla partier är överens om att språkinlärning, arbete och självförsörjning är centrala delar av integrationspolitiken och att civilsamhället spelar en nyckelroll för integration.