Statsvetenskaplig forskning visar sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och demokratisk erosion
Ny forskning inom statsvetenskap visar ett tydligt samband mellan ökad ekonomisk ojämlikhet och demokratisk erosion. Enligt en omfattande studie av 22 fall av demokratisk tillbakagång under 2000-talet ökar sannolikheten för antidemokratisk utveckling när en större andel av inkomster och förmögenhet koncentreras till den rikaste procenten av befolkningen.
Global demokratisk tillbakagång
Statistik visar att andelen av världens befolkning som lever i demokratiska länder har minskat från 51 procent för 20 år sedan till 28 procent idag. Antalet autokratier (91) överstiger nu antalet demokratier (88), och betydligt fler länder rör sig i auktoritär riktning än genomgår demokratisering.
Det primära hotet mot demokratin utgörs inte längre av militärkupper, utan av det som forskare kallar "democratic erosion" eller "democratic backsliding". Denna process innebär att demokratiskt valda ledare stegvis underminerar demokratiska institutioner och normer.
Historisk analys av ojämlikhet och auktoritarism
Forskningen visar att stödet för auktoritära partier var genomgående lågt i 32 västerländska demokratier under efterkrigstidens välfärdsstatliga period, när jämlikhetsskapande fördelningspolitik utgjorde riktmärke för politiken. Denna trend bröts omkring 1980, samtidigt som den ekonomiska ojämlikheten började öka. Sedan dess har ojämlikhet och stöd för auktoritära partier utvecklats parallellt i samma länder.
Psykologiska mekanismer bakom auktoritarism
Forskningstraditionen som inleddes med Theodor Adornos "The Authoritarian Personality" 1950 har utvecklats till att identifiera två centrala psykologiska dispositioner som underlättar demokratisk erosion:
Auktoritarism (RWA) består av tre komponenter: vilja till lydnad under starka ledare, stöd för traditionella normer, och aggression mot normavvikare och andra grupper.
Social dominansorientering (SDO) innebär stöd för och motivation att upprätthålla hierarkier mellan sociala grupper samt motstånd mot jämlikhet.
Ojämlikhetens påverkan på social sammanhållning
Ökad ekonomisk ojämlikhet förändrar det sociala livet genom att undergräva upplevelsen av social tillhörighet och gemenskap. Detta skapar vågor av existentiell otrygghet genom samhället, ökar statusångesten och intensifierar konkurrensen. Statliga institutioner förlorar legitimitet och polariseringen ökar.
Dessa samhälleliga symptom förstärker de världsbilder som främjar auktoritära värderingar. En större andel av befolkningen "tippar över" från latenta till aktiverade auktoritära värderingar när hotupplevelsen överskrider en kritisk tröskel.
Historiskt exempel: Tyskland 1928-1932
Det tyska exemplet illustrerar denna dynamik tydligt. 1928 erhöll nazistpartiet 2,6 procent av rösterna. Efter börskraschen 1929 och den massarbetslöshet som följde ökade stödet till 37,3 procent 1932, då ekonomisk otrygghet och social polarisering intensifierades.
Nyliberal utveckling och demokratiska konsekvenser
Den nyliberala motoffensiven som inleddes under 1980-talet med avregleringar och privatiseringar reducerade den politiska demokratins inflytande över det ekonomiska livet. Växande klyftor mellan den rikaste minoriteten och övriga samhället blev en förutsägbar konsekvens av denna utveckling.
Forskningen indikerar att mer jämlika och trygga samhällen är bättre rustade att motverka demokratisk erosion, vilket understryker betydelsen av fördelningspolitiska åtgärder för att upprätthålla demokratisk stabilitet.