Inflationen i Sverige steg tydligt i september, drivet av högre energipriser till följd av konflikten mellan USA och Iran. Enligt Statistiska centralbyråns preliminära siffror uppgick KPI-inflationen till 1,1 procent i september, jämfört med 0,3 procent i augusti. KPIF-inflationen, som Riksbanken använder som målvariabel, steg till 1,5 procent från 0,7 procent. Siffrorna ligger i linje med marknadens förväntningar.
Vad ligger bakom prisuppgången?
De preliminära siffrorna visar att energipriserna är den huvudsakliga drivkraften bakom inflationstakten. Högre oljepriser, orsakade av det strypta Hormuzsundet och kriget mellan USA och Iran, har lett till ökade kostnader för bensin, diesel och el under september. Livsmedelspriserna har däremot inte bidragit nämnvärt till uppgången, enligt Matpriskollens genomgång av månaden.
Vad innebär siffrorna för bolåneräntorna?
De aktuella siffrorna är de sista inflationsdata som Riksbanken har tillgång till inför sitt räntebesked den 4 november. En räntehöjning bedöms nu som sannolik. Riksbankens mål är att KPIF-inflationen ska uppgå till 2 procent, och om inflationstrycket fortsätter att öka kan styrräntan höjas för att dämpa efterfrågan.
Att KPIF-inflationen fortfarande ligger under målet kan tyckas förvånande, men de svenska siffrorna påverkas av tillfälliga faktorer. Regeringens tidigare beslut om sänkt matmoms från 12 till 6 procent, reducerade skatter på drivmedel och halverade priser på kollektivtrafik har bidragit till att hålla nere inflationen. Riksbanken fokuserar därför på den underliggande inflationen där dessa effekter räknas bort. Vid det senaste räntebeskedet den 24 september låg den underliggande inflationen på cirka 2 procent.
I protokollet från det senaste räntemötet framgår att två ledamöter ansåg att en höjning kan bli aktuell redan i november. Riksbankschefen Erik Thedéen har uttalat:
”Min bedömning i dag är att det är rimligt att höja räntan redan i november.”
Vilka faktorer avgör den fortsatta utvecklingen?
Inflationssiffror från flera europeiska länder visar på en stigande prisnivå, och Sverige väntas följa samma mönster. Även om livsmedelspriserna inte bidrog i september, indikerar Matpriskollens senaste undersökning att butikskedjorna förbereder prisökningar.
Den framtida utvecklingen kommer att påverkas av flera faktorer: oljeprisets nivå givet konflikten mellan USA och Iran, Riksbankens förmåga att hantera inflationstrycket genom räntehöjningar, samt eventuella effekter på skördar till följd av väderfenomenet El Niño.
Vanliga frågor om inflationen och räntan
Varför stiger inflationen nu?
Inflationen stiger främst på grund av högre energipriser, som i sin tur drivs av ökade oljepriser efter konflikten mellan USA och Iran och det strypta Hormuzsundet.
Kommer Riksbanken att höja räntan i november?
Enligt Riksbankens protokoll och uttalanden från ledamöter, inklusive riksbankschefen Erik Thedéen, bedöms en räntehöjning vid nästa räntebesked den 4 november som sannolik.
Hur påverkas bolåneräntorna av en styrräntehöjning?
En höjning av styrräntan leder vanligtvis till högre rörliga boräntor, vilket påverkar hushållens kostnader för bolån.