Läkare fick nej från Riksbanken – 178 000 kronor i ogiltiga sedlar blir fjärrvärme
En svensk läkare i 70-årsåldern har fått avslag från både Riksbanken och förvaltningsrätten i ett ärende om inlösen av gamla sedlar värda 178 000 kronor. Pengarna, som hittades i svärmoderns bokhylla i Ungern, kommer nu att förbrännas i ett värmeverk. Fallet belyser hur penningtvättsregler kan leda till att ärligt förvärvade medel förloras när bevisunderlag saknas.
Bakgrund: Sedlar från 1980- och 1990-talet
Gyula Gál, läkare inom neuroradiologi, började i början av 1980-talet skicka pengar till sin svärmor i Ungern efter att svärfadern avlidit. Svärmodern, som var hemmafru, hade en låg pension i det dåvarande kommunistiska Ungern. Gál skickade regelbundet svenska sedlar, bland annat 1000-kronorssedlar med Gustav Vasa, för att hjälpa henne med hyran.
När svärmodern avled 2023, 98 år gammal, hittade Gál i ett olåst skåp i hennes bokhylla ett tjockt kuvert med svenska sedlar. Totalt rörde det sig om 178 000 kronor. Sedlarna, som var giltiga mellan 1989 och 2013 respektive 2016, hade svärmodern sparat under många år utan att använda dem.
”Jag blev helt paff. De här pengarna har hon fått under många år. Hon tyckte det var roligt för hon fick lite bättre växelkurs”, säger Gyula Gál.
Riksbankens prövning: Penningtvättsregler stoppar inlösen
Gál kontaktade Riksbanken för att lösa in sedlarna. Han skickade in två sedelbuntar i ett rekommenderat brev och besvarade frågor om pengarnas ursprung. Han bifogade även bevis på sitt pensionsunderlag från en lång läkarkarriär.
Trots detta avslog Riksbanken ansökan. Skälet var att Gál inte kunde bevisa hur han fått sedlarna och pengarnas ursprung. Enligt penningtvättsreglerna ligger bevisbördan på den som vill få sina pengar inlösta. Att det förflutit 15–20 år sedan uttagen gjorde det omöjligt att visa kvitton eller bankutdrag.
”Efter 15–20 år kan jag inte visa några kvitton på att jag tagit ut pengarna på banken och sagt att jag skickar dem till Ungern”, förklarar Gál.
Han överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som dock gav samma svar med samma motivering.
Riksbankens perspektiv: Generösare regler inte möjliga
Riksbanken kommenterar inte enskilda fall, men Tomas Lundberg på Riksbankens presstjänst uppger för DN att det handlar om att bekämpa penningtvätt. Han betonar att Riksbanken inte har möjlighet att tillämpa reglerna generösare än vad en kommersiell bank skulle göra i motsvarande situation.
”Ju större beloppet är, desto noggrannare kontrolleras bakgrunden. Det bästa sättet att bevisa sedlarnas ursprung är att bifoga kvitton, bankutdrag eller annan dokumentation som styrker pengarnas ursprung”, säger Tomas Lundberg.
Han understryker att ett avslag inte innebär att banken anser att pengarna härstammar från ett brott eller att den sökande gjort sig skyldig till brott.
Konsekvenser: Sedlarna makuleras och förbränns
De inskickade sedlarna kommer nu att makuleras och förbrännas i ett värmeverk, där de omvandlas till fjärrvärme. Den som skickar in gamla sedlar till Riksbanken ger upp rätten till dem.
Gyula Gál är kritisk till att beviskraven är så höga att de omöjliggör inlösen för ärligt förvärvade medel. Han menar att det är orättvist och att det insinueras att pengarna skulle ha brottsligt ursprung.
”Det är barockt. Jag blev väldigt illa berörd”, säger han.
Samtidigt konstaterar han att han inte kommer att dö om han inte får pengarna, men att det är en principiell fråga om rättvisa.
Slutsats: Bevisbördan och tidsaspekten avgörande
Fallet visar på en spänning mellan penningtvättsreglernas krav på noggrann kontroll och medborgarnas möjlighet att bevisa ärligt förvärvade medel efter lång tid. För Gyula Gál, som inte hade någon annan kontakt med Sverige än sin familj, blir konsekvensen att 178 000 kronor går förlorade. Riksbanken står fast vid att reglerna måste tillämpas strikt för att motverka penningtvätt.