Långsiktigt kapital snarare än intensiv handel bygger starka bolag. Det är budskapet från Stuart Dunbar, partner på den brittiska kapitalförvaltaren Baillie Gifford, som i en uppmärksammad intervju med Di.se den 16 oktober 2026 går emot strömmen på en börs där fokus ligger på nästa kursrörelse och nästa kvartal.
Baillie Gifford har varit ägare i svenska industriteknikbolaget Atlas Copco i närmare 40 år. Dunbar menar att den långa ägarhorisonten visar värdet av att fokusera på verksamhetens kvalitet i stället för aktiekursens kortsiktiga svängningar.
Sverige framhålls som exempel på tålmodigt ägande
Sverige är enligt Dunbar en miljö där internationellt framgångsrika bolag växer fram. Kombinationen av teknisk kompetens, innovationskraft och ägare som tänker i generationer har återkommande gett upphov till globalt konkurrenskraftska bolag inom industriteknik, hälso- och sjukvård, finansiella tjänster och mjukvara.
”Sverige kombinerar innovation med en ovanligt hög grad av tålmodigt ägande”, säger Stuart Dunbar till Di.se. Han lyfter fram starka ingenjörstraditioner, framstående universitet och framgångsrika entreprenörer, samt familjer och stiftelser som är beredda att tänka långsiktigt.
Det ger bolagen bättre förutsättningar att investera för framtiden, i stället för att ständigt försöka optimera för nästa kvartalsrapport. Sverige är, som han uttrycker det, inte bara bra på att uppfinna saker utan också på att ta innovationer till den globala marknaden.
Atlas Copco: nästan fyra decennier som ägare
Atlas Copco är det konkreta exempel Dunbar använder för att beskriva hur långsiktighet fungerar i praktiken. Bolaget har enligt honom gång på gång förnyat sig med bättre produkter, samtidigt som man behållit en decentraliserad kultur som fostrar ansvar, tekniskt ledarskap och disciplinerad kapitalallokering.
För honom är den avgörande frågan vilka bolag som går att äga i decennier. Svaret ligger i förmågan att skapa värde över tid, vilket ofta kräver stor marknadspotential, konkurrensfördelar, anpassningsförmåga, klok kapitalallokering och en företagskultur som kan förnya sig.
Dunbar ser risk med passiva och mekaniska kapitalflöden
Samtidigt varnar Dunbar för att allt större delar av kapitalmarknaden blir passiva eller styrs mekaniskt av index, flöden och algoritmer. Passiva investeringar fyller en viktig funktion, men bygger enligt honom ytterst på att någon annan står för prisbildning och ägaransvar.
”Marknaden behöver investerare som är beredda att fråga vad ett bolag faktiskt är värt”, säger han till Di.se.
Ägarbasen påverkar vilka beslut bolagsledningar kan fatta. När marknaden blir alltför kortsiktig minskar ledningars utrymme att investera i forskning, medarbetare och nya marknader. De bästa bolagen behöver ofta offra dagens vinster för att skapa betydligt större möjligheter i framtiden, konstaterar Dunbar.
Han menar också att det är ägarna som ger ledningen rätt förutsättningar, inte hög handelsaktivitet, som bygger bättre bolag.
”Att vi handlar aktier med varandra förbättrar inte ett bolags produkter, personal, konkurrenskraft eller kassaflöden”, säger han.
Råd till svenska institutionella investerare
För svenska institutionella investerare, däribland pensionshuvudmän och stiftelser, är slutsatsen enligt Dunbar att börja med den egna styrningen och mandaten snarare än med aktieurvalet. Det innebär att stå ut med perioder av svagare relativ avkastning och att utvärdera beslut över år i stället för kvartal.
”Se bortom den kortsiktiga aktiekursen, till tillväxt, marginaler och kassaflöden. Över tillräckligt långa perioder är det de som driver aktiekurserna”, säger han.
Budskapet är enkelt: om kapitalmarknaden främst belönar snabb handel och kortsiktiga resultat riskerar den att underminera det som bygger börsvärden. Morgondagens storbolag byggs enligt Dunbar av ledningar och ägare med tålamod att investera bortom nästa kvartal.
För offentliga förvaltningar med kapitalförvaltning inom till exempel pensionsverksamhet berör frågan den bredare debatten om transparens och styrning i förvaltningen av pensionsmedel, som