Regeringens proposition för en uppdaterad abortlag innehåller marginella förbättringar men är otillräcklig för att säkerställa jämlik tillgång till abortvård i hela landet. Det skriver Erik Lundqvist, specialistläkare i gynekologi och obstetrik, i en analys av det aktuella lagförslaget som nu behandlas i riksdagen.
Vad innebär den nya abortlagen?
Den föreslagna lagändringen, som baseras på en utredning på uppdrag av Tidöregeringen, syftar till att modernisera språket i lagstiftningen, ge barnmorskor formellt mandat att tillhandahålla aborter samt möjliggöra för patienter att genomföra hela aborten i hemmet. Förslaget innebär att kravet på att det första läkemedlet ska sväljas på sjukhus eller annan vårdinrättning tas bort.
En majoritet av aborterna sker redan i dag i hemmet, och många medicinska aborter tillhandahålls praktiskt taget av barnmorskor. Lagändringen kan därför i hög grad ses som en anpassning till rådande praxis snarare än ett progressivt reformförslag.
Ojämlik tillgång till abortvård
Tillgången till abort varierar betydligt över landet. Kvinnor i glesbygd kan ha flera timmars resväg till närmaste abortmottagning, och väntetider på över en vecka förekommer, särskilt under semesterperioder. Detta trots att lagen föreskriver att abort ska tillhandahållas skyndsamt, ett begrepp som aldrig definierats i förarbetena.
Varje dags fördröjning innebär ökad blödning, smärta och risk för komplikationer. För att öka tillgängligheten och korta väntetiderna föreslås att abortläkemedel, inklusive smärtlindring, ska kunna hämtas ut på apotek, vårdcentraler, mödravårdscentraler eller ungdomsmottagningar, alternativt skickas via post.
Rättsliga rådets roll ifrågasätts
I Sverige är abort tillåten på kvinnans egen begäran till och med graviditetsvecka 18+0. Mellan vecka 18+0 och vecka 21+6 krävs synnerliga skäl, och tillstånd beviljas av Socialstyrelsens Rättsliga råd för abort- och steriliseringsärenden. Rådet består av sex ledamöter: en jurist, en kurator, en representant från Socialstyrelsen, en gynekolog, en psykiatriker och en riksdagsledamot.
Utredningen har konstaterat att en majoritet av de kliniker som kontaktades upplever Rättsliga rådets roll och ansökningsförfarande som problematiskt. Nuvarande organisation präglas av rättsosäkerhet: insyn saknas, beslut kan inte överklagas och någon motivering till besluten ges inte. Andelen avslag för kvinnor som ansöker om abort på sociala skäl har ökat från 13 procent till 26 procent mellan 2013 och 2022.
Den som vet bäst huruvida en abort är rätt beslut kommer alltid att vara den gravida själv.
Två centrala brister i lagförslaget
Lundqvist identifierar två huvudsakliga brister i det aktuella förslaget. För det första kvarstår ett krav från Läkemedelsverket att abortläkemedel endast får lämnas ut på abortmottagning, vilket begränsar effekten av den planerade hemaborten. För det andra föreslås att kravet på tillstånd från Rättsliga rådet för aborter mellan vecka 18+0 och 21+6 avskaffas, med hänvisning till kvinnans eget självbestämmande.
För kvinnor som beviljas tillstånd innebär ansökningsprocessen i sig en påfrestning med oro, stress och fördröjd behandling. Internationell forskning visar på negativa ekonomiska, sociala och känslomässiga konsekvenser för kvinnor som nekas abort, men motsvarande svenska studier saknas.
Vad krävs för en ändamålsenlig abortlagstiftning?
För att uppnå en abortlagstiftning som säkerställer vårdens kvalitet, tillgänglighet och kvinnors självbestämmande krävs att myndigheternas direktiv anpassas till aktuellt kunskapsläge. Det innebär att läkemedel ska kunna tillhandahållas nära kvinnan, oavsett var hon befinner sig geografiskt, och att tillståndskravet för aborter efter vecka 18+0 avskaffas.
Propositionen ligger nu på riksdagens bord, och den fortsatta beredningen blir avgörande för huruvida Sverige får en abortlagstiftning som motsvarar både medicinska behov och grundläggande principer om reproduktivt självbestämmande.
Vanliga frågor om den nya abortlagen
Vad föreslår regeringen i den nya abortlagen?
Regeringen föreslår en modernisering av språket i abortlagstiftningen, formellt mandat för barnmorskor att tillhandahålla aborter samt möjlighet för patienter att genomföra hela aborten hemma. Kravet på att det första läkemedlet ska tas på sjukhus tas bort.
Vilka invändningar finns mot lagförslaget?
Kritiker menar att förslaget är otillräckligt eftersom Läkemedelsverkets direktiv fortfarande kräver att läkemedel endast lämnas ut på abortmottagning. Dessutom ifrågasätts Rättsliga rådets tillståndsprövning för aborter mellan vecka 18+0 och 21+6 som paternalistisk och rättsosäker.
Hur ser tillgången till abort ut i Sverige i dag?
Tillgången är ojämlik över landet. Kvinnor i glesbygd kan ha flera timmars resväg till en abortmottagning, och väntetider på över en vecka förekommer, särskilt under semesterperioder.
Vad innebär Rättsliga rådets prövning?
Rättsliga rådet, som består av sex ledamöter, prövar ansökningar om abort mellan vecka 18+0 och 21+6. Besluten kan inte överklagas, och någon motivering ges inte till den sökande.