Över hälften av unga använder AI för intima samtal – nya utmaningar för vården

En ny undersökning visar att mer än hälften av svenska ungdomar i åldern 11–25 år vänder sig till artificiell intelligens för att diskutera personliga och intima problem. Fenomenet väcker frågor om vårdens framtida roll, AI-systemens begränsningar och hur föräldrar bör förhålla sig till utvecklingen.

Undersökningen, som genomförts i flera europeiska länder, visar att andelen är ännu högre i Tyskland och Irland. I sociala medier som TikTok delar användare positiva erfarenheter av AI-samtal, där vissa beskriver dem som en ersättning för traditionell terapi.

Vad säger forskningen om AI som terapeut?

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, ser både fördelar och risker med utvecklingen. Han konstaterar att AI-samtal kan minska känslan av ensamhet och ge ett anonymt rum där användaren slipper oroa sig för att bli dömd.

Samtidigt varnar han för att AI-systemen är programmerade att bekräfta användaren snarare än att utmana den. Effektiv psykologisk behandling är inte alltid trevlig, och kortsiktiga råd kan förvärra läget på lång sikt, säger han.

Vilka risker finns med AI-samtal?

Virginia Dignum, professor i ansvarsfull artificiell intelligens vid Umeå universitet, påpekar att AI-verktygen inte är utformade, godkända eller reglerade för att fungera som terapeutiska hjälpmedel. Psykolog- och läkarföreningar världen över har uttryckt oro för att samtalen används som ersättning för vård.

Dignum varnar också för att systemens inställsamhet och ständiga tillgänglighet skapar en falsk känsla av förståelse. Detta är en utarbetad strategi för att skapa engagemang, liknande algoritmer på sociala medier, skriver hon i ett mejl.

Hur bör föräldrar agera?

Enligt Dignum är det viktigt att föräldrar inte konkurrerar med AI:n om barnets uppmärksamhet. I stället rekommenderar hon att föräldrar följer relationen barnet har till AI:n, ställer frågor om svaren och ser AI-samtalen som en ingång till vidare diskussion.

Per Carlbring påpekar att unga som vänjer sig vid att alltid få bekräftelse kan få problem i sociala sammanhang med andra människor, som inte är programmerade att hålla med. En trend där AI används för att tolka och formulera meddelanden till partner och vänner riskerar dessutom att göra kommunikationen ytlig och tillrättalagd.

Vad innebär detta för den offentliga vården?

Fenomenet aktualiserar frågor om hur den offentliga vården ska förhålla sig till AI-baserade verktyg. Medan tekniken kan avlasta trycket på psykologmottagningar, krävs tydligare reglering och riktlinjer för att säkerställa patientsäkerheten. Utvecklingen understryker också behovet av att stärka den digitala kompetensen hos både vårdpersonal och allmänhet.