Sverige och Frankrike i fördjupat försvarssamarbete

Sverige och Frankrike har undertecknat ett omfattande avtal om fördjupat försvarssamarbete, inklusive köp av fyra fregatter av fransk modell. Affären är den största svenska försvarsinvesteringen sedan Gripenavtalen på 1980-talet och syftar till att väsentligt stärka Sveriges luftvärnskapacitet.

Avtalet undertecknades ombord på den franska fregatten Amiral Ronarch, förtöjd vid Skeppsbron i Stockholm, i närvaro av statsminister Ulf Kristersson och Frankrikes president Emmanuel Macron. Fregatterna, som i Sverige benämns Luleåklassen, är utrustade med det franska luftvärnssystemet Astor 30, ett europeiskt alternativ till amerikanska Patriot.

Vad innebär fregattköpet för Sveriges försvarsförmåga?

Enligt statsminister Kristersson innebär investeringen en väsentlig förstärkning av den svenska luftvärnskapaciteten och bidrar till Natos avskräckningsförmåga. Fregatterna ska skydda sjövägarna i Östersjön, även i krigstid, för såväl civila som militära transporter. Systemet Astor 30 skyddar mot attacker med ballistiska robotar och beräknas tredubbla Sveriges luftvärnskapacitet.

Hur hanteras kritiken mot fregatternas sårbarhet?

I kriget i Ukraina har billiga drönare visat sig kunna slå ut dyra system, vilket väckt kritik även i Sverige. FMV:s generaldirektör Mikael Granholm, en av undertecknarna, framhåller att fregatterna är försedda med drönarskydd och att de inte opererar ensamma utan får skydd av andra fartyg. Han medger dock att utvecklingen är ständig: ”Det pågår en ständig utveckling där ett drag möts av motdrag. Vi står aldrig stilla.” Antalet luftvärnsmissiler som ingår i köpet har inte offentliggjorts.

Vad omfattar ramavtalet mellan Sverige och Frankrike?

Utöver fregattköpet har Sverige och Frankrike signerat ett omfattande ramavtal om fördjupat samarbete på flera försvarsområden. Inom ramen för detta diskuteras öppet hur Sveriges konventionella försvar och det franska kärnvapeninnehavet kan stärka varandra och ha avskräckande effekt. Statsminister Kristersson bekräftar att inga kärnvapen ska placeras på svensk mark, men gemensamma övningar och ökad integration av andra system kan bli aktuella.

Vilken betydelse har samarbetet för Östersjöregionen?

President Macron betonade att samarbetet ökar den gemensamma säkerheten kring Östersjön, i Norden och i Arktis. Han lyfte även samarbetet med Danmark och Finland. Bakgrunden är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa, med Rysslands krig i Ukraina och Washingtons hotfulla ton mot Grönland.

Kan samarbetet utvidgas till stridsflyg?

Inom stridsflygsutveckling kan Frankrike och Sverige komma att samarbeta, men statsminister Kristersson var försiktig: ”Vi är öppna för samarbeten kring Gripen, och både Tyskland och Frankrike är intresserade. Men det måste börja i en industriell logik.” Han hänvisade till det kollapsade stridsflygssamarbetet mellan Tyskland, Frankrike och Spanien tidigare i år.

Macron avslutade sitt Stockholmsbesök med audiens hos kungen och kronprinsessan på Slottet, följt av en middag hos statsministern i Sagerska palatset.