Den ryska propagandan mot Finland och Sverige har intensifierats och blivit allt mer hotfull efter att länderna gick med i Nato. Nu har retoriken även letat sig in i valrörelsen inför höstens lokalval i Ryssland, där politiker använder hot mot Norden för att vinna röster. Det visar analyser från Finlands första professor i underrättelseforskning, Kari Liuhto.
Rysk politiker hotar Finland i direktsändning
Ledamoten Aleksej Zhuravljov, som sitter i den ryska statsdumans försvarskommitté, gick nyligen till verbalt angrepp mot Finland. I direktsändning påstod han att Ryssland har kapacitet att ”spränga halva Finland”, trots det pågående kriget i Ukraina. Kari Liuhto, professor i underrättelseforskning vid Turun yliopisto, tolkar uttalandet som en kalkylerad del av Zhuravljovs valkampanj.
Jag tolkar hans uttalande som väldigt kalkylerat, det är en del av hans valkampanj. Han fiskar efter ultranationalistiska röster, säger Kari Liuhto.
Propagandan har blivit tätare och mer svårmotståndlig
Enligt Liuhto har den ryska propagandan intensifierats och hårdnat under det senaste året. Den är nu så tät att den tränger genom alla samhällslager, eftersom alla ryska medier står under Kremls kontroll. Bilden av Norden som fientligt har gradvis byggts upp, med påståenden om att Finland exempelvis försöker återta gamla landsområden.
Liuhto betonar dock att Norden inte bör överdriva betydelsen av de barska uttalandena. Ryska utspel om Gotland och Finland syftar främst till att skrämmas och skapa oro, i detta fall för att locka röster.
Jag brukar säga att vi inte behöver oroa oss så länge Kreml håller på så här. Men om de plötsligt blir tysta finns det anledning till oro eftersom det skulle betyda att de planerar något, säger han.
Beredskapen behöver stärkas i både Finland och Sverige
Enligt Liuhto finns det stor förbättringspotential i både Finland och Sverige när det gäller beredskap, lagstiftning och skyddet mot ryska påverkanskampanjer. Han påminner om den förvirring och osäkerhet som uppstod när drönare slog ner i Finland under våren. Finland är en supermakt i världen när det gäller beredskap på papper, men konkreta planer och övning krävs.
Man måste öva och ha konkreta planer, vilket definitivt också gäller Sverige. Det ryska hotet är verkligt. Vi har fortfarande inte fullt ut förstått att kriget är på riktigt, säger Liuhto.
Estlands lagstiftning som förebild
Kari Liuhto pekar på Estland som ett föredöme för både Finland och Sverige. Landet har uppdaterat sin lagstiftning för att möta dagens hot och har delat ut långa fängelsestraff till personer som samarbetat med rysk underrättelsetjänst, även i fall utan statshemligheter.
Det ryska hotet är verkligt och kräver enligt Liuhto en mer konkret och övad beredskap i Norden.
Vad innebär den ryska propagandans förändring?
Den ryska propagandans skärpning och ökade hotfullhet mot Norden är en del av en strategi för att påverka opinionen både inom Ryssland och utomlands. Genom att använda hotfulla uttalanden i valrörelsen försöker politiker som Zhuravljov vinna ultranationalistiska röster. Samtidigt skapar propagandan en bild av Norden som fientligt, vilket kan påverka säkerhetsläget i regionen.
Hur kan Sverige och Finland stärka sin beredskap?
För att möta det ryska hotet krävs enligt Liuhto konkreta åtgärder: uppdaterad lagstiftning, regelbundna övningar och ett starkare skydd mot påverkanskampanjer. Estlands exempel visar att långa fängelsestraff för samarbete med rysk underrättelsetjänst kan vara en effektiv avskräckande åtgärd.