Sanningskommissionen överlämnar slutrapport om samernas villkor
Den 30 september 2026 överlämnade Sanningskommissionen sin slutrapport till kulturminister Parisa Liljestrand (M) vid en ceremoni på Mittuniversitetets campus i Östersund. Rapporten omfattar över 1 100 sidor och innehåller 71 uppmaningar samt flera förslag för det fortsatta försoningsarbetet mellan staten och det samiska folket.
Vittnesmål och krav på handling
Under ceremonin framförde representanter från Sáminuorra, den samiska riksungdomsorganisationen, ett brandtal där de betonade att sanningen i sig inte skapar försoning. Mirja Fjellgren Utsi, Tyra Fjellgren och Ella Kristoffersson, alla i styrelsen för Sáminuorra, underströk att ett erkännande inte skapar upprättelse utan att handling krävs.
Marianne Gråik, styrelseordförande i Sametinget och partiledare för Samelandspartiet, lyfte i sitt tal att assimileringen av samer fortfarande pågår i Sverige. Hon pekade på att samiska barn som går i svenska skolor ofta förlorar eller försvagas i sitt samiska språk.
”Det samiska folket står vid vägskälet och väntar. Vad gör Sverige när sanningen om dess politiska konsekvenser ligger på bordet?”
Rapportens innehåll och förslag
Slutrapporten innehåller förslag som spänner från att göra kunskap om samisk kultur till ett obligatoriskt moment i lärarutbildningarna till förändringar i miljöbalken. Vittnesmålen har sammanställts i en berättelsevolym som överlämnades tillsammans med slutrapporten.
Vittnesmålen beskriver hur kunskap försvunnit, hur barn upptäckt att deras föräldrar utsatts för övergrepp från det rasbiologiska institutet, samt den sorg en mamma känner när hennes dotter inte kan lära sig samiska på grund av brist på lärare.
Ministerns besked om framtida ansvar
Parisa Liljestrand ville inte svara på frågan om Sverige bör be om ursäkt för oförrätterna mot samerna. Hon hänvisade till att regeringen är en övergångsregering och att det är upp till nästkommande regering att ta ställning i frågan.
”I nuläget är vi en övergångsregering och där varken bör, kan eller ska vi fundera på den typen av visioner framåt, utan det är upp till nästkommande regering att göra det.”
Liljestrand betonade dock vikten av att närvara vid ceremonin och sade att vittnesmålen gjorde starkast intryck. Hon beskrev hur människor bär med sig spår och ärr från statens agerande som fortfarande påverkar i dag.
Vägen framåt
Kravet på att inrätta en Sanningskommission ställdes av Sáminuorra redan 2008. Arton år senare är den genomförd. Hugo Bengtsson från ungdomsorganisationen, som läste upp ett av vittnesmålen, beskrev känslorna som blandade efter ceremonin.
”Man får ju bara hoppas att det inte bara blir ord i ett dokument och att det faktiskt blir handling av det här.”
Sanningskommissionens arbete markerar ett viktigt steg i försoningsprocessen mellan staten och det samiska folket. Hur rapportens rekommendationer ska genomföras återstår för nästkommande regering att besluta om.
Vanliga frågor om Sanningskommissionens rapport
Vad innehåller Sanningskommissionens slutrapport?
Slutrapporten omfattar över 1 100 sidor och innehåller 71 uppmaningar samt förslag för försoningsarbetet, inklusive obligatorisk samisk kunskap i lärarutbildningar och förändringar i miljöbalken.
När inrättades Sanningskommissionen?
Kravet ställdes av Sáminuorra 2008, och kommissionen har nu genomfört sitt arbete och överlämnat rapporten 2026.
Vad blir nästa steg i försoningsprocessen?
Det är upp till nästkommande regering att besluta om hur rapportens rekommendationer ska genomföras och hur det fortsatta försoningsarbetet ska bedrivas.