Språklig mångfald är en förutsättning för biologisk mångfald

Förlusten av språk och förlusten av biologisk mångfald är två sammanlänkade kriser som kräver samordnade politiska åtgärder. Enligt uppskattningar har endast en femtedel av jordens arter och en tiondel av havens arter identifierats, samtidigt som mer än 70 procent av världens språk återfinns i områden med högst biologisk mångfald. När dessa habitat utarmas förlorar mänskligheten både ekosystem och den kunskap som bevarats genom språk och kulturer i generationer.

Varför är språk viktiga för kunskapsbevarande?

Språk är inte enbart kommunikationsverktyg utan bärare av specifik kunskap om lokala ekosystem. Den brittiska journalisten Sophia Smith Galer skriver i boken How to kill a language. Power, resistance and the race to save our world (William Collins, 2026):

Vi förlorar mycket mer än grammatiska regler och vokabulär när vi förlorar ett språk. Språk är inte ordböcker, utan uppslagsverk som innehåller hela världar av ofta oersättlig information.

Ett konkret exempel är enzymet prostratin, som utvinns ur barken på mamalaträdet (Homalanthus nutans) i Samoa och används för att behandla HIV. Kunskapen om trädets läkande egenskaper förmedlades av en lokal medicinman till den amerikanske etnobotanikern Paul Cox, som talade samoanska. Utan den språkliga och kulturella överföringen hade denna medicinska upptäckt inte varit möjlig.

Vad innebär linguicid?

Begreppet linguicid, eller språkmord, utvecklades på 1980-talet av den finska lingvisten Tove Skutnabb-Kangas. Det avser statligt förtryck av språk, såsom den spanska fascismens kriminalisering av katalanska och baskiska, eller Turkiets förbud mot kurdiska 1983, som även omfattade bokstäverna q, w och x. Smith Galer framhåller att

språkrättigheter är oskiljaktiga från en grupps andra rättigheter: till land, religion eller att helt enkelt existera.

Hur påverkar AI den språkliga mångfalden?

Artificiell intelligens utgör ett nytt hot mot språklig mångfald. Deepak Varuvel Dennison påpekar i The Guardian att AI-modeller tränas på enorma textmängder från böcker, artiklar och webbplatser, men att muntliga kulturer och många språk är underrepresenterade eller helt frånvarande i dessa data. Detta innebär att AI-system riskerar att förstärka dominansen för ett fåtal stora språk och ytterligare marginalisera redan hotade språk.

Vilken roll spelar språkpolitik i konflikter?

Kriget i Ukraina är ett aktuellt exempel på hur språk används som maktmedel. Sedan Rysslands invasion den 24 februari 2022 har ockuperade områden sett ukrainskspråkiga vägskyltar tas bort, ryska införts som undervisningsspråk och ukrainska böcker beslagtagits. Detta följer ett historiskt mönster från Stalintiden, då 150 ändringar gjordes i det ukrainska språket mellan 1928 och 1946 och en generation ukrainskspråkiga intellektuella utplånades i det som kallas den avrättade renässansen. Ukrainskan blev officiellt språk först 1989, och landet blev självständigt 1991.

Vad visar forskningen om språk och välbefinnande?

Forskning från Kanada under 1990- och 2000-talen visar att samhällen där majoriteten av ursprungsbefolkningen talar sitt aboriginska språk rapporterar låg eller ingen självmordsfrekvens bland ungdomar. Liknande resultat har observerats bland ursprungsbefolkningar världen över. Språklig kontinuitet är således inte enbart en kulturell fråga utan även en folkhälsofråga.

Vilka språk har återupplivats framgångsrikt?

Trots de senaste århundradenas omfattande språkförluster finns exempel på framgångsrika återupplivningar. Walesiska, hebreiska, hawaiianska, baskiska och maoriska har stärkts genom aktivistiskt arbete och politiska reformer. Dessa krav på språkrättigheter är alltid kopplade till krav på större suveränitet, jämlikhet och mångfald.

Slutsats: Språkpolitik som miljöpolitik

Språklig mångfald är ett centralt verktyg för att skydda djup rotad kunskap och motverka homogenisering av både kultur och natur. Från industriellt jordbruk som eliminerar biologisk mångfald till auktoritära staters kontroll av medborgare, härrör hoten från samma strävan att förenkla det komplexa och oförutsägbara. En sammanhållen politik som skyddar både språkliga och biologiska ekosystem är därför nödvändig för långsiktig hållbarhet.