Språkrådets nyordslista speglar samhällsutvecklingen inom AI och ungdomskultur
Språkrådet har presenterat årets svenska nyordslista med 27 ord som speglar samhällsutvecklingen under 2024. Listan visar tydliga tendenser inom artificiell intelligens och ungdomskultur, enligt språkforskare vid Åbo Akademi.
AI-terminologi dominerar nyordslistan
Flera av årets nyord relaterar till artificiell intelligens, däribland AI-agent som beskrivs som årets hetaste AI-trend. Etnologen Blanka Henriksson från Åbo Akademi konstaterar att AI-relaterade termer naturligt har etablerat sig i svenskan efter ett år av intensiv samhällsdebatt kring teknologin.
Språkvårdare Linnea Hanell på Språkrådet förklarar att nyordsurvalets metodik baseras på användning i mediedatabaser samt analys av radio-, podcast- och tv-innehåll.
Barnfolklore etablerar nonsensord
För första gången på flera år innehåller nyordslistan nonsensord som skibidi och six seven. Dessa uttryck, som främst används av barn och ungdomar, representerar enligt Henriksson en viktig funktion inom barnfolklore.
Barnfolklore har alltid haft den dimensionen att barnen håller någonting för sig själva som de vuxna inte ska ha koll på, förklarar Henriksson. Hon menar att denna språkliga exkludering ger barn en känsla av gemenskap i en värld där mycket annars går över deras huvuden.
Hanell noterar att skibidi övervägdes redan föregående år men saknade då tillräcklig användning för att kvalificera sig för listan.
Historisk kontext och framtidsperspektiv
Henriksson understryker nyordslistornas värde som samhällsspegel. Tidigare års pandemiord som armbågshälsning lever fortfarande kvar inom vissa sektorer, särskilt vården, trots att de uppfattas som utdaterade i allmänna sammanhang.
Gällande framtida utveckling spekulerar Henriksson i att politiskt laddade termer, särskilt de som relaterar till amerikansk politik, kan komma att betraktas som tillfälliga fenomen kopplade till en specifik tidsperiod.
Språkrådets årliga nyordslista fungerar som ett systematiskt verktyg för att dokumentera språklig utveckling och samhälleliga trender inom svensk språkpolitik.