Frankrike drabbades den 23 oktober 2025 av ett rasistiskt terrordåd i förorten Trappes sydväst om Paris, där en gärningsman avfyrade minst 128 skott och dödade en 39-årig man. Handlingen skedde mindre än sex månader före presidentvalets första omgång den 18 april, mitt i en politisk kris som nu präglas av misstankar om utländsk påverkansoperationer.
Enligt Dagens Nyheter, som rapporterat från platsen, pressade gärningsmannen på avtryckaren till en kulsprutepistol mot två slöjabärande kvinnor utanför en bensinstation. Vapnet fungerade inte, och kvinnorna kunde fly in i butiken. Gärningsmannen fortsatte genom förorterna Trappes och La Verrière innan han greps av polis. En 11-årig flicka träffades av åtta kulor och vårdas för livshotande skador. Sex ytterligare personer skadades.
Terrordådet i Trappes: vad hände den 23 oktober?
President Emmanuel Macron betecknade snabbt dådet som ett rasistiskt terrordåd. Borgmästaren i Trappes, Ali Rabeh, konstaterade att offren kunde ha varit hans egna släktingar. Alla offer är svarta eller av arabisk härkomst.
I polisförhören förklarade den tilltänkte gärningsmannen att hans mål var att döda araber och svarta. I hans hem hittade polisen ett exemplar av Adolf Hitlers Mein Kampf. Som motiv uppgav han att han ville hämnas de affärsinnehavare som utsattes för skadegörelse och plundring den 17 oktober, då omfattande kravaller utbröt i Paris och flera andra franska städer.
Bakgrunden: kravallerna den 17 oktober
Upptrappningen började i samband med en stor demonstration på Place de République i Paris den 17 oktober, där över 100 000 deltagare krävde bättre skola och lägre levnadskostnader. Medan huvudtåget fortsatte fredligt utbröt kaos i kvarteren kring torget. Uppemot 2 000 maskerade, svartklädda personer plundrade butiker och byggde barrikader under flera timmar, i flera fall närmast ostört. I Marseille och Lyon angreps kommunhus, och i Limoges brann stadshuset ned. En tidigare känd aktivist inom extremvänstern har gripits som huvudmisstänkt för det dådet.
Totalt vandaliserades eller plundrades 3 000 affärslokaler den 17 och 18 oktober, en skadegörelsens omfattning som chockat många fransmän. Över 2 400 personer greps, varav 217 hittills dömts till fängelsestraff. En tredjedel av de dömda saknar franskt medborgarskap, och av dessa uppges 75 procent ha medborgarskap i nordafrikanska länder. Inrikesminister Laurent Nuñez har erkänt att polisen missbedömde situationen och inte dimensionerat insatsen tillräckligt, vilket han också upprepade i kommentarer efter senare protestdagar, enligt SVT.
Misstankar om utländsk påverkan och EU-utredning
Frågan om en främmande makts inblandning har fått aktualitet, delvis genom de senaste veckornas cyberattacker mot matvarubutiker och banker. EU-kommissionen inledde dagarna efter kravallerna en utredning om utländsk påverkan, enligt Financial Times. Misstankarna riktas i första hand mot Ryssland, men även mot Iran och Algeriet. Svenska Yle rapporterar att EU utreder misstankar om att främmande makter eldat på situationen via desinformation på sociala medier, och att protestvågen nu spritts till länder som Italien, Tyskland och Albanien.
I Italien talar myndigheterna om en misstänkt rysk påverkansoperation kopplad till upplopp, bland annat i Milano där hundratals svartklädda ungdomar skapade kaos den 17 oktober. I Barcelona plundrades ett 20-tal butiker den 24 oktober, efter inlägg från anonyma Tiktok-konton med qr-koder som ledde vidare till krypterade grupper på Telegram och Whatsapp med instruktioner om vilka butiker som skulle angripas. Det är oklart vad den italienska bedömningen baseras på. Säkerhetsforskaren Magnus Ranstopa har i SvD rest frågor om det finns operativa nätverk, gemensamma förberedelser och beläggbart utländskt inflytande bakom våldet, vilket Revolution återgett.
Den franska regeringen har dock valt en försiktigare linje. Utrikesminister Jean-Noël Barrot sade att det inte finns konkreta bevis för att en främmande makt var inblandad i förberedelserna till upploppen, men att informationsflödet manipulerats efteråt.
TVå tredjedelar av alla inlägg om 17 oktober har gjorts utanför Frankrike. Det handlar om aktörer i USA, Israel, Ryssland och ibland även i Kina som vill svärta ned bilden av Frankrike.
Regeringen befarar att den mörka bilden av landet gynnar kandidater på ytterkanterna, samtidigt som mittenkandidater som Édouard Philippe har svårt att få fart på sina kampanjer på grund av banden till den impopuläre Macron.
Polariseringen och presidentvalet den 18 april
Ytterhögern har utnyttjat läget. Marine Le Pen fördömde visserligen attentatet i Trappes, men ägnade betydligt mer tid åt att kritisera kravallerna den 17 oktober och peka ut vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon som den som sått fröet till våldet. Hon nämnde inte med ett ord att högerextrema miliser samma helg gått ut på gatorna i flera städer för att skydda affärsinnehavare.
En vecka efter upploppen, den 24 oktober, demonstrerade återigen omkring 100 000 personer i Paris. Efter en till största delen fredlig dag utbröt kravaller vid Porte de Vincennes, där svartklädda aktivister kastade stenar och färgampuller mot polisen. Denna gång lyckades polisen kontrollera situationen. Mélenchon tog avstånd från våldet men kritiserades för att vandra i samma tåg som den våldsbejakande vänstern, och skrev sarkastiskt på X att polisen sköt tårgas för att ge tv-kanalerna bildmaterial.
I mätningarna inför presidentvalet leder Le Pen med 35 procent, medan Mélenchon ligger tvåa på 18 procent. Båda är skeptiska till Nato och vill se en närmare dialog med Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Le Pen föreslår slopade bidrag till invandrare och skärningar i Frankrikes EU-avgift, medan Mélenchon kräver höjda skatter för de rika och avskrivning av delar av statsskulden. Första valomgången hålls den 18 april.
Vanliga frågor om våldet i Frankrike
Vad hände i Trappes den 23 oktober?
En gärningsman avfyrade minst 128 skott i förorterna Trappes och La Verrière, dödade en 39-årig man och skadade sju personer, däribland en 11-årig flicka som träffades av åtta kulor. President Macron kallade dådet ett rasistiskt terrordåd.
Misstänks utländsk påverkan bakom upploppen?
EU-kommissionen utreder misstankar om utländsk påverkan, i första hand från Ryssland men även Iran och Algeriet. Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot har dock sagt att konkreta bevis saknas för inblandning i förberedelserna, samtidigt som två tredjedelar av sociala medie-inläggen om händelserna publicerats utomlands.
När hålls Frankrikes presidentval?
Presidentvalets första omgång hålls den 18 april 2026. Marine Le Pen leder mätningarna med 35 procent, följt av Jean-Luc Mélenchon med 18 procent.