Trump och den amerikanska demokratins urholkning: En analys av maktdelningens framtid

USA har nyligen firat 250-årsminnet av självständighetsförklaringen från 1776, men kontrasten mellan grundlagsfädernas ideal och dagens politiska verklighet är slående. Enligt nationalekonomen Lars Calmfors i en analys för Dagens Nyheter har den republikanska styrelseformen, som en gång var en inspirationskälla för demokratisk utveckling, nu blivit en förebild för auktoritära tendenser i andra länder. Forskningsinstitutet V-Dem visar att USA:s liberala demokratiindex föll från plats 20 till plats 51 bland 179 nationer under 2025, vilket indikerar en unikt snabb försvagning av demokratin.

Vad innebär maktdelningsprincipen i USA:s konstitution?

Maktdelning är en central princip i den amerikanska konstitutionen, utformad för att skapa ett system av ömsesidig kontroll. James Madison, en av grundlagsfäderna, menade att varje institution skulle ha ett egenintresse av att motverka maktmissbruk från andra institutioner. Donald Trumps utvidgning av presidentmakten, särskilt på bekostnad av kongressen, strider mot denna princip. Hans uttalanden om att ”den som räddar sitt land inte bryter mot någon lag” och att hans makt bara begränsas av hans ”egen moral” undergräver det konstitutionella ramverket.

Hur har partisystemet förändrats över tid?

Statsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt har beskrivit hur partiorganisationerna historiskt fungerade som grindvakter för presidentkandidater. Under 1920-talet blockerade detta system den populistiske kapitalisten Henry Ford från att bli Demokraternas kandidat. Men demokratiseringen av urvalsprocesserna från 1970-talet, med bundna delegater i primärvalen, försvagade partiernas roll. Sociala mediers framväxt gav outsiderkandidater direktkontakt med väljare, vilket förklarar varför Trump 2016, till skillnad från Ford, blev presidentkandidat trots liknande invändningar om brist på erfarenhet och omdöme.

Vilka är de långsiktiga konsekvenserna av Trumps politik?

Trump är både ett symptom på en grundläggande samhällsutveckling och en drivande kraft bakom den. Amerikansk politik har länge kännetecknats av växande polarisering, främst driven från höger, där politiska motståndare ses som illegitima fiender. Trump har personligen vridit utvecklingen i auktoritär riktning genom systematiska lögner, utrensningar av ”icke lojala” tjänstemän, användning av rättssystemet för att trakassera opponenter och brännmärkning av pressen som ”folkets fiende”. Högsta domstolens utslag 2024 om vidgad straffrättslig immunitet för en tidigare president och rätten att avskeda vissa myndighetschefer utökar handlingsutrymmet för auktoritära presidenter.

Är de autokratiska tendenserna permanenta?

Många trodde att kaoset under Trumps första presidentperiod och vägran att acceptera valförlusten 2020 skulle vaccinera väljarna mot att ge honom nytt förtroende. Det var fel. Andra överväganden än värnande av demokratin var viktigare för en majoritet av väljarna 2024. Oberoende av utfallen i de närmaste valen får Trumps tid vid makten sannolikt stora långsiktiga konsekvenser. Hans systematiska brott mot etablerade normer för maktutövning kan ha förskjutit hela det amerikanska normsystemet i antidemokratisk riktning. Vi bör därför inte räkna med att USA i framtiden återgår till principerna som vägledde grundlagsfäderna, vilket kan få långtgående följder även för demokratin i många andra länder.

Källa: Dagens Nyheter, 2026-07-12. Analys av Lars Calmfors.