Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson går nu hårt ut mot interna röster som hävdar att etnicitet definierar svenskhet. I en debattartikel i Expressen den 30 oktober 2026 uppmanar han partimedlemmar som inte följer partilinjen att lämna partiet eller starta en blogg.
Uttalandet kommer efter flera veckors intern konflikt mellan två av partiets mest framträdande profiler, Mattias Karlsson och Richard Jomshof, om vad som egentligen kännetecknar svenskheten. Konflikten har fått partiledningen att tydligt markera var gränserna går.
Dispyten om svenskheten
Debatten tog sin början den 9 oktober när riksdagsledamoten och förre partisekreteraren Richard Jomshof skrev på X att man måste våga erkänna de biologiska bandens betydelse för samhörigheten i ett land, enligt rapportering i Di.se. Uttalandet fick snabbt konsekvenser inom partiet och utlöste en offentlig ordväxling med Mattias Karlsson, som länge räknas som en av partiets huvudideologer.
I debattartikeln distanserar sig Åkesson från Jomshofs linje. Han skriver att de som tror att etniciteten definierar svenskhet kommer ingenstans, och beskriver samtidigt den pågående debatten som extremt provocerande, enligt Göteborgs-Posten.
Den som tycker annorlunda kan lämna eller starta en blogg.
Åkesson formulerar därmed ett ultimatum till partiets interna opposition: antingen ansluter man sig till partilinjen om svenskheten, eller så lämnar man organisationen. Budskapet är riktat framför allt till de medlemmar som driver en mer etniskt förankrad syn på nationalitetsbegreppet.
Vad innebär partilinjen om öppen svenskhet?
Enligt Åkesson bygger Sverigedemokraternas hållning på en öppen svenskhet. Principen är att alla kan bli svenskar under tre villkor: att man lär sig språket, tar till sig svensk kultur och värderingar, och identifierar sig som svensk. Härkomst spelar enligt partiledningen ingen roll, oavsett om man är född i Sverige eller har svenska föräldrar.
Positionen är inte ny i sig. Partiet har sedan flera år officiellt hävdat att medborgarskap och nationell tillhörighet vilar på kulturella och värderingsmässiga grunder snarare än på biologiska. Det som skiljer den aktuella situationen åt är skärpan i tonen och att Åkesson offentligt uppmanar avvikare att lämna partiet, något som uppmärksammats av bland annat HD och Sydsvenskan.
För en partiorganisation som länge arbetat med att framstå som etablerad och regeringsduglig är konflikten känslig. En intern strid om grundläggande ideologiska frågor riskerar att underminera den bild av samling och disciplin som partiledningen byggt upp sedan regeringssamarbetet inleddes.
Intern demokrati och partidisciplin
Händelsen belyser en återkommande spänning i svenska politiska partier: balansen mellan intern åsiktsbildning och samlad partilinje. Åkessons formulering, att avvikare kan lämna eller starta en blogg, signalerar att partiledningen betraktar frågan som avgjord och inte öppen för fortsatt intern debatt.
Richard Jomshofs position är dock inte marginal inom partiet. Som riksdagsledamot och tidigare partisekreterare tillhör han den innersta kretsen, och hans syn på samhörighetens biologiska grunder delas enligt uppgifter av delar av medlemsskaran. Konflikten mellan honom och Mattias Karlsson, som historiskt varit en av Jomshofs närmaste allierade i partiets ideologiska arbete, visar att frågan om svenskhetens innebörd fortsätter att dela partiet på högsta nivå.
Att Åkesson väljer Expressen som arena för markeringen är också ett strategiskt val. Genom att vända sig till en bred opinionssidorpublik framställer partiledningen sin linje som den rimliga och demokratiskt hållbara positionen, samtidigt som den interna oppositionen placeras utanför partiets ram.
Konsekvenser för partiets offentliga profil
För partiets fortsatta arbete i riksdagen och i regeringssamarbetet kan episoden få betydelse på två sätt. Dels tvingas övriga samarbetspartier att återigen ta ställning till hur de förhåller sig till Sverigedemokraternas ideologiska innehåll. Dels skapar markeringen ett prejudikat för hur partiledningen hanterar framtida interna avvikelser.
Frågan om svenskhetens definition rör vid grundläggande frågor om medborgarskap, integration och nationell identitet, ämnen som ligger högt på den politiska agendän i Sverige och i övriga Europa. Åkessons linje, att kulturell anslutning och självidentifikation avgör svenskheten, placeras tydligt inom ramen för det nationella medborgarskapsbegrepp som gäller i svensk rätt, där härkomst inte är ett krav för medborgarskap.
De närmaste veckorna kommer att visa om Jomshof och övriga medlemmar med liknande åsikter anpassar sig till partilinjen eller om konflikten fördjupas. Partiledningens ultimatum lämnar föga utrymme för en tredje väg.
Vanliga frågor
Vad skrev Jimmie Åkesson i Expressen?
Åkesson skrev i en debattartikel den 30 oktober 2026 att de som tror att etniciteten definierar svenskhet kommer ingenstans, och att den som tycker annorlunda kan lämna partiet eller starta en blogg.
Vad handlar konflikten mellan Mattias Karlsson och Richard Jomshof om?
Konflikten gäller partiets syn på svenskheten. Richard Jomshof skrev den 9 oktober på X att man måste våga erkänna de biologiska bandens betydelse för samhörigheten i ett land, vilket Mattias Karlsson tog avstånd från.
Vad är Sverigedemokraternas officiella linje om svenskhet?
Enligt Åkesson bygger linjen på en öppen svenskhet där alla kan bli svenskar om de lär sig språket, tar till sig svensk kultur och värderingar, och identifierar sig som svensk, oavsett födelseort eller föräldrars härkomst.