Ensamresenärer i luftrummet: När flygbolagens rutiner brister för barn
En 13-årig pojke som skulle flyga från Arlanda till Aten hamnade ensam på Kastrups flygplats efter att SAS ställt in hans anslutningsflyg. Händelsen belyser sårbarheter i systemet för ensamresande barn och väcker frågor om flygbolagens ansvar när oväntade situationer uppstår.
Pojken skulle resa med sin mormor till säkerhetskontrollen i Sverige och mötas av sin mamma i Grekland. Men vid incheckning meddelades att hans flyg var inställt. Han slussades snabbt vidare till ett annat plan med byte i Köpenhamn. Medan han befann sig i luften kom ett sms från SAS som berättade att även anslutande flyg till Aten var inställt.
Vad hände med den ensamresande pojken?
Från den stunden uppstod en stelhet i ryggraden som inte skulle ge med sig på länge, berättar mamman Josefin Olevik. Första gången hon ringde SAS kundtjänst kunde de tyvärr inget göra åt att ett barn driver runt ensam i Köpenhamn. Det måste lösas på plats.
Pojken vandrade runt längs Kastrups korridorkilometer på jakt efter en informationsdisk. Han var trött, hungrig och tonårsblyg. Då fick mamman ett nytt sms. Han var ombokad till London, varifrån ett plan till Aten skulle gå strax efter midnatt.
Nästa samtal till SAS bekräftade att han måste ordna saken själv på plats. Hon kunde dessvärre inte göra något åt att ett barn hade bokats om av hennes företag, till fel stad, i fel land, och fastnat där.
Hur löste situationen sig?
Mobilbatteriets laddning rann stilla mot sin botten på Kastrup. Framåt eftermiddagen hittade pojken en informationsdisk och en medarbetare vid namn Mads. Mads bokade av London, hittade ett hotell intill flygplatsen och en resa till Aten klockan 7 morgonen efter. Visserligen fullbokad men det skulle gå att ordna. Det var ju ett barn det handlade om.
Nästa morgon ringde mamman och väckte sonen. Ganska snart ringde han tillbaka och sa att han blivit erbjuden en uppgradering till business class och 1 500 danska kronor om han kunde vänta tolv timmar på ett senare flyg. Mamman bad att få tala med den som givit honom anbudet och var inte längre vänlig när hon fick en flygvärdinna på tråden. Hon lät honom behålla sin plats.
Vilka lärdomar kan dras för flygbolagens rutiner?
Händelsen visar på brister i SAS hantering av ensamresande barn när oväntade situationer uppstår. Flygbolaget hade inga rutiner för att omhänderta barnet på plats i Köpenhamn, trots att de själva orsakat ombokningen. Först när en enskild medarbetare tog ansvar kunde situationen lösas.
Mamman skrev ett ursinnigt brev till SAS, där hon stack spjutet i ögat på såväl medarbetarna i kundtjänsten som incheckningsdesken. Men hon raderade mailet. När sonen kom ut från flygplatsen såg han längre ut. Stegen var energiska snarare än desperata. Han besvarade hennes ömma kramar ganska pliktskyldigt. Blicken var någon annanstans. Nu när jag klarat det här, klarar jag allt, sa han.
Vad säger reglerna om ensamresande barn?
Enligt Transportstyrelsens riktlinjer har flygbolag ett särskilt ansvar för ensamresande barn, så kallade unaccompanied minors. Dessa barn ska övervakas från incheckning till dess att de möts av en vuxen vid ankomst. När flygbolaget själva ändrar resvägen bör de ha rutiner för att omhänderta barnet under mellanlandningen. I detta fall brast rutinerna, och barnet fick klara sig själv under flera timmar.
Händelsen är ett exempel på hur systemet kan svikta när oväntade situationer uppstår. För föräldrar är det en påminnelse om att alltid ha en backup-plan och att vara beredd på att flygbolagens rutiner inte alltid fungerar som de ska.