Huthirörelsens övertagande av ön Perim i Bab el-Mandeb-sundet i oktober 2026 befäster gruppens kontroll över en av världshandelns mest betydelsefulla farleder och sätter press på den redan svårt ansträngda sjöfarten genom Suezkanalen. Ingen stormakt har hittills ingripit för att säkra fri passage, trots att Saudiarabiens sex miljoner fat olja per dag fortfarande är en förutsättning för den globala energiförsörjningen. Det framgår av en analys i Dagens Nyheter den 18 oktober.
Övertagandet av Perim följer en serie precisa missilattacker mot saudiska mål, däribland flygplatsen King Khalid, som nyligen fördömts av FN och flera stats- och regeringschefer, enligt Omni med hänvisning till AFP. Huthierna har samtidigt varnat resenärer att undvika saudiska flygplatser.
Vilka är huthierna och hur starka är de?
Huthirörelsen, som formellt kallar sig Ansar Allah, har utvecklats från en zaidisk religiös rörelse i norra Jemen till en beväpnad organisation med egen missilproduktion och omkring 350 000 stridande män, enligt Dagens Nyheter. Därmed uppgår rörelsens styrka till betydligt fler beväpnade män än vad Saudiarabien förfogar över. Rörelsen kontrollerar huvudstaden Sanaa sedan 2014 och stora delar av landets norra delar, vilket även Aftonbladet uppmärksammat i sin rapportering om de senaste attackerna.
Enligt SVT:s utrikesreportage från den 15 oktober har omvärlden under lång tid låtit huthirörelsen växa, och experter bedömer nu att gruppen är betydligt starkare än tidigare. Den Iranstödda rörelsen har trots omfattande bombkampanjer från amerikanskt, saudiskt och israeliskt håll inte visat några tecken på att ge vika. Flygplatser, hamnar och kraftverk i huthiernas områden ligger i ruiner, men rörelsens strategiska position stärks ändå, skriver Dagens Nyheter.
Perim och Bab el-Mandeb: en farled under ny kontroll
Ön Perim, belägen mitt i Bab el-Mandeb-sundet, föreslogs 1967 överföras till FN:s förvaltning när britterna lämnade området, i syfte att garantera fri genomfart till och från Röda havet. Förslaget röstades ned efter sovjetiska protester mot vad som betecknades som nykolonialism. Med huthiernas övertagande av ön har den geografiska och politiska kartan ritats om: rörelsen kontrollerar nu in- och utpassagen till både Suezkanalen och Indiska oceanen.
USA:s president Donald Trump valde i maj 2025 att avblåsa den amerikanska bombkampanjen mot huthierna i utbyte mot ett löfte om fri passage för amerikanska fartyg genom sundet, och berömde vid tillfället rörelsen för dess seghet, enligt Dagens Nyheter. Beslutet illustrerar hur stormakterna numera förhandlar snarare än militärt bemöter gruppen.
Konsekvenser för sjöfart, oljeexport och Europa
Huthiernas attacker mot sjöfarten från Indiska oceanen in i Röda havet inleddes kort efter Gazakrigets utbrott i oktober 2023. Fartygstransporter styrdes om runt Afrika, vilket kostade Suezkanalen, en av Egyptens viktigaste inkomstkällor, miljarder dollar i förlorade avgifter. Den israeliska hamnen Eilat står tom och grekiska och italienska storhamnar har förlorat stora containervolymer till Barcelona och Valencia, som tagit emot Europadestinerade containrar efter seglatsen runt Afrika.
Saudiarabien har reparerat den transarabiska oljeledningen mellan oljefälten vid Persiska viken och hamnen Yanbu vid Röda havet, som förstördes av Iran i september. Ledningen byggdes på 1980-talet för att saudisk olja skulle kunna skeppas ut även om Hormuzsundet blockerades. Men huthierna släpper inte saudisk olja på väg till Kina och Indien förbi Bab el-Mandeb om inte Saudiarabien häver sin blockad av huthiernas viktigaste hamnar och upphör med attackerna mot Sanaas flygplats. Utan en uppgörelse återstår endast norra rutten genom Suezkanalen mot Medelhavet och Europa, vilket i praktiken gynnar Egyptens kanalintäkter men fördyrar och förlänger transporterna.
Utvecklingen visar den globaliserade ekonomins sårbarhet. Oljan och varorna kommer sannolikt att finna nya vägar, men Dagens Nyheters analys pekar på en viktig slutsats: det krävs inte längre stormaktsinitiativ för att skapa internationella kriser. I en tid då såväl arabländer som de flesta västmakter är återhållsamma med att ingå i väpnade konflikter växer utrymmet för grupper som huthierna.
Regionens sköra maktbalans
Hamas attack mot Israel i oktober 2023, Gazakriget och årets krig mot Iran har rubbat regionens etablerade röda linjer. De resursstarka staterna Israel, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har visat sig hjälplösa när de utmanas av grupper med enkla vapen men stark ideologisk övertygelse. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har krigat mot huthierna i över ett decennium, men trots ett enormt övertag i resurser och modern vapenteknik är det huthierna som stärkt sin ställning.
Jemens inbördeskrig, ofta daterat till huthiernas intagande av Sanaa 2014 och en FN-regisserad vapenvila som trädde i kraft 2022, har i själva verket föregåtts av nästan oavbrutna konflikter sedan början av 1960-talet. I dag finns utöver huthierna i Sanaa och den internationellt erkända, saudistödda regeringen i Aden ytterligare två till tre stridande aktörer i landet. Att förstå denna komplexitet är en förutsättning för att bedöma vilka åtgärder som överhuvudtaget kan återupprätta stabilitet i regionen, en fråga som berör även europeisk krisberedskap och utrikespolitik.
Vanliga frågor om huthirörelsen och Röda havet
Vad är huthirörelsen?
Huthirörelsen, formellt Ansar Allah, är en Iranstödd zaidisk shiamuslimsk rörelse som uppstod i norra Jemen under 1990-talet och sedan 2014 kontrollerar huvudstaden Sanaa och stora delar av landets norra delar. Rörelsen uppges ha omkring 350 000 beväpnade män.
Varför är ön Perim viktig?
Perim ligger i Bab el-Mandeb-sundet, passagen mellan Röda havet och Indiska oceanen. Kontrollen över ön ger huthierna inflytande över trafiken till och från Suezkanalen, en av världshandelns viktigaste farleder.
Hur påverkas svensk och europeisk handel?
Attacker mot sjöfarten i Röda havet har tvingat fartyg att segla runt Afrika, vilket förlänger transporter och har omfördelat containervolymer i Europa till hamnar som Barcelona och Valencia. Egyptens intäkter från Suezkanalen har sjunkit kraftigt sedan oktober 2023.