Vårdnadstvister i svenska tingsrätter kostar samhället över 1,4 miljarder kronor per år, lågt räknat, enligt en rapport som presenterades i Dagens Nyheter den 17 oktober 2026. Bakom rapporten står två praktiserande jurister inom familje- och barnrätt, som menar att systemet för att hantera föräldrakonflikter är alltför reaktivt och att barn bär den tyngsta bördan.
Debattartikeln, publicerad i DN Debatt under rubriken ”Barnen betalar det högsta priset när föräldrarna strider”, konstaterar att cirka 6 000 vårdnadstvister avgörs i domstol varje år. Bakom varje mål finns ett barn mitt i konflikten, skriver juristerna, som pekar på en strukturell brist: samhällets insatser aktiveras först när konflikten redan har eskalerat.
Nya socialtjänstlagen ett steg i rätt riktning
Regeringens nya socialtjänstslag, som trädde i kraft i juli 2025, får stöd i artikeln. Ambitionen att göra de 290 kommunala socialtjänsterna mer förebyggande, lättillgängliga och kunskapsbaserade beskrivs som nödvändig och efterlängtad.
Men juristerna argumenterar för att det förebyggande perspektivet måste genomsyra hela systemet, även hanteringen av vårdnadstvister. I dag saknas strukturer som fångar upp föräldrar tidigt, innan motsättningarna har växt sig djupa, skriver de. Medan samhället erbjuder tydlig information vid skolstart, inför förlossning och vid pension, finns sällan motsvarande strukturerat stöd när familjer går igenom en separation.
Barn i separerade familjer överrepresenterade inom vården
Artikeln stödjer sin analys på officiell statistik. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport ”Hur mår små barn i Sverige?” är sannolikheten att barn till ensamstående föräldrar remitteras till barn- och ungdomspsykiatrin, psykolog eller logoped 12 procent högre än för barn med sammanboende föräldrar. Dessa barn har också mer än dubbelt så ofta en förälder som behandlas för psykisk ohälsa.
En registerstudie från Stockholms universitet, som artikeln refererar till, visar att 71 procent av föräldrarna till barn inom barn- och ungdomspsykiatrin är ensamstående. Störst skillnad syns i orosanmälningar: barn till ensamstående föräldrar är över fyra gånger mer sannolika att få en orosanmälan från barnhälsovården än barn till sammanboende eller gifta föräldrar.
Juristerna understryker att separation i sig inte orsakar ohälsa. Det som förenar många av familjerna de möter i sin praktik är hur snabbt en konflikt tillåts växa. I dag finns inget obligatoriskt uppehåll där barnets situation sätts i centrum innan positionerna hårdnar, skriver de.
Förslag: obligatorisk juridisk dialog före domstol
De konkreta förslagen i artikeln går ut på att flytta fokus från tvistelösning till konfliktförebyggande arbete. Juristerna föreslår en obligatorisk eller starkt rekommenderad juridisk dialog i form av systematisk medling, innan en vårdnadstvist går vidare till domstol.
”Innan en stämningsansökan lämnas in ska föräldrar tillsammans med neutrala jurister gå igenom barnets situation, separationen eller skilsmässan, rättsläget och konsekvenserna av vårdnadshavarnas valmöjligheter och beslut”, skriver de i Dagens Nyheter.
Förslaget handlar varken om terapi eller om att utse en vinnare, utan om att ge föräldrar stöd att förstå lagen, sitt ansvar och barnets behov. Syftet är att bryta konflikten tidigt, vilket enligt juristerna ofta blir skillnaden mellan en överenskommelse och en lång domstolsprocess.
Barnkonventionens roll i vårdnadsmål
Artikeln väcker också frågan om Barnkonventionens praktiska genomslag. När en konflikt når domstol genom en stämningsansökan har den redan pågått länge, och barnet har levt med spänningar, lojalitetskonflikter och osäkerhet i sin vardag. Juridiken träder då in som ett verktyg för att avgöra tvisten, men inte för att reparera relationen mellan föräldrarna.
Barnets bästa ska enligt lag alltid vara i centrum när beslut fattas om barn. Ändå saknas metodiska moment där barnets perspektiv vägs in i processen, konstaterar författarna. Frågan om barnens bästa i offentliga beslut har också uppmärksammats på andra håll; i Norra Skåne har debattörer nyligen ifrågasatt huruvida ekonomiska hänsyn riskerar att överskugga barnens behov i kommunala verksamheter, och i Svenska Dagbladet pågår en diskussion om hur barns behov av vila och återhämtning bör vägas in i förskolans utformning.
Kostnaden för samhället och för barnen
Den samhällsekonomiska kostnaden på över 1,4 miljarder kronor årligen omfattar domstolsprocesser, utredningar och stödinsatser som belastar både rättsväsendet och kommunerna. Juristerna bakom rapporten menar dock att den viktigaste kostnaden inte mäts i kronor.
Konsekvenserna av långvariga konflikter syns i barns vardag: otrygghet, bristande stabilitet och påverkan på skolgång och psykisk hälsa. När konflikter får växa utan stöd är det barnet som får bära notan, skriver de.
”Att förebygga föräldrakonflikter handlar därför inte om effektivare juridiska processer eller minskade samhällskostnader. Det handlar om att ta barnets rätt till en trygg uppväxt på allvar”, skriver juristerna i Dagens Nyheter.
Vanliga frågor om vårdnadstvister
Hur mycket kostar vårdnadstvister samhället per år?
Vårdnadstvister i tingsrätterna kostar över 1,4 miljarder kronor årligen, lågt räknat, enligt den rapport som presenterades i Dagens Nyheter i oktober 2026. Kostnaden omfattar domstolsprocesser, utredningar och stödinsatser.
Hur många vårdnadstvister avgörs i domstol?
Över 6 000 vårdnadstvister avgörs i svensk domstol varje år, enligt debattartikeln i Dagens Nyheter.
Vilka förslag lägger juristerna fram?
De föreslår en obligatorisk eller starkt rekommenderad juridisk dialog i form av systematisk medling, där föräldrar tillsammans med neutrala jurister går igenom barnets situation och rättsläget innan en stämningsansökan lämnas in.
Påverkas barn av separerade föräldrar mer av psykisk ohälsa?
Enligt Folkhälsomyndigheten är sannolikheten att barn till ensamstående föräldrar remitteras till barn- och ungdomspsykiatrin 12 procent högre än för barn med sammanboende föräldrar. Separation i sig orsakar inte ohälsa, enligt artikeln, men långvariga konflikter påverkar barns trygghet och psykiska hälsa.