Kinesiska konkurrenter lanserar innovativa produkter till priser som ofta ligger omkring 35 procent under västerländska alternativ. Det konstaterar Peter Lennhag, vd för President, Asia Pacific, Executive Advisors, i en debattartikel publicerad av Di.se den 14 oktober 2026. Hans huvudargument är att västerländska företagsledningar måste överge uppfattningen om Kina som enbart exportmarknad eller produktionsplattform.
Samtidigt visar en ny analys från IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, att konkurrensen från Kina redan pressar svenska företag. Nära sju av tio företag inom kemi samt plast och gummi uppger att den kinesiska konkurrensen påverkar deras svenska verksamhet, rapporterar TT. För svensk industri- och näringspolitik handlar frågan alltmer om hur företag och myndigheter ska förhålla sig till en kinesisk industriekosystem som växt fram i en takt utan historisk motsvarighet.
Kina har blivit världens ledande industriplattform
Lennhag beskriver i sin artikel i Di.se tre strukturella krafter bakom utvecklingen. Den första är hastighet och skala: djupa leverantörskedjor, hög ingenjörskompetens, hård inhemsk konkurrens och en enorm hemmamarknad ger korta utvecklingscykler. Den andra är aggressiv inhemsk substitution, där Pekings strävan efter teknisk självförsörjning styr upphandling mot kinesiska företag. Den tredje är global expansion, där kinesiska företag växer utanför Kina genom förvärv och lokala investeringar för att kringgå handelshinder.
Statistiken som Lennhag redovisar ger en bild av Kinas tyngd i världsekonomin. Inom fordonsindustrin stod Kina för 36 procent av den globala försäljningen 2025, jämfört med 18 procent för Nordamerika och 14 procent för Europa. Omkring 75 kinesiska företag har en årlig omsättning över 50 miljarder dollar, och en växande grupp hämtar mer än 40 procent av sina intäkter utomlands.
Exemplen Electrolux, Ericsson och Husqvarna
Artikeln i Di.se pekar på svenska företag som redan har drabbats av omfattande värdeförstöring. Electrolux har tappat sin globala ledarposition inom vitvaror. Haier genererade 2025 omkring 40 miljarder dollar, ungefär hälften internationellt, mot Electrolux cirka 14 miljarder dollar. Electulux börsvärde har fallit med 87 procent under de senaste fem åren.
Ericssons marknadsandel i Kina har fallit från 40 procent för två decennier sedan till mindre än 2 procent i dag, enligt Lennhag. Huaweis omsättning 2025 uppgick till 127 miljarder dollar, omkring fem gånger Ericssons. Trots liknande omsättning är Nokias börsvärde nu 80 procent högre än Ericssons.
Husqvarna har mött hård konkurrens från innovativa kinesiska aktörer med lägre priser. Aktien har fallit med 70 procent från toppnivån under de senaste fem åren. Som jämförelse har konkurrenten Stihl ökat sin omsättning med 162 procent sedan 2007, mot Husqvarnas 17 procent.
Samarbeta eller dra sig tillbaka?
En försvagad position i Kina är en tidig varningssignal om kommande marknadsförluster globalt, menar Lennhag. Den viktigaste arenan finns i det globala syd, där 85 procent av världens befolkning bor och som väntas stå för 60 procent av världens BNP år 2050. Dessa marknader tar allt oftare till sig kinesiska industriella plattformar, vilket riskerar att tränga undan västerländska företag.
Samtidigt pekar artikeln på svenska och västerländska företag som valt en annan väg än tillbakadragande. ABB använder Kina som en global plattform för innovation och tillverkning med mer än 30 samriskföretag och partnerskap. AstraZeneca har stärkt Kinas roll i sin globala forskning och utveckling genom ett nytt forskningscentrum i Peking och AI-partnerskap. Autoliv utvecklar säkerhetslösningar i Kina via teknologisamarbeten och joint ventures och levererar dem till globala kunder. Mölnlycke Health Care har gått in i ett joint venture med Zhende Medical, vilket kopplar företaget till 10 000 sjukhus och 200 000 apotek i Kina. SKF och Epiroc etablerade nya joint ventures i Kina under 2026.
Den strategiska frågan är inte längre om västerländska företag ska ha verksamhet i Kina, utan hur, skriver Lennhag. Att integrera kinesiska leverantörskedjor, teknologisamarbeten och selektiva partnerskap i den globala verksamhetsmodellen blir enligt hans analys avgörande för långsiktig konkurrenskraft. Företag som ser Kina som en isolerad risk kommer att tappa mark, medan de som ser landet som en testbädd för global konkurrenskraft säkrar sin framtid. Detta resonemang ligger i linje med hur långsiktigt ägande allt mer framstår som central för konkurrenskraftiga bolag, liksom med den bredare frågan om hur svensk näringspolitik bör hantera internationell konkurrens, ett tema som även berörts i riksdagens inledningdebatt.
Vad betyder utvecklingen för svensk politik?
För svenska beslutsfattare aktualiserar utvecklingen flera policyfrågor. IKEM:s analys visar att konkurrenstrycket inte är ett framtida scenario utan en pågående realitet för svenska industriarbetsplatser. Samtidigt visar Lennhags genomgång att svenska företag med en beprövad innovationsförmåga fortfarande kan hävda sig globalt när de väljer strategisk närhet snarare än reträtt. Frågan blir därmed lika mycket politisk som företagsekonomisk: hur Sverige och EU ska kombinera öppen handel, teknologiskt samarbete och beredskap i en värld där Kinas industriella vikt fortsätter att växa.
Vanliga frågor
Hur stor är Kinas andel av den globala fordonsförsäljningen?
Kina stod för 36 procent av den globala fordonsförsäljningen 2025, enligt Peter Lennhags artikel i Di.se, jämfört med 18 procent för Nordamerika och 14 procent för Europa.
Hur påverkas svenska industriföretag av kinesisk konkurrens?
Nära sju av tio företag inom kemi samt plast och gummi uppger att konkurrensen från Kina pressar deras svenska verksamhet, enligt IKEM:s analys Ljusning med motvind.
Vilka svenska företag har drabbats hårdast?
Enligt Di.se har Electrolux börsvärde fallit med 87 procent på fem år, Ericssons kinesiska marknadsandel sjunkit till under 2 procent och Husqvarnas aktie fallit med 70 procent från toppnivån.
Vilka svenska företag samarbetar med Kina?
ABB, AstraZeneca, Autoliv, Mölnlycke Health Care, SKF och Epiroc bedriver alla enligt artikeln strategiskt samarbete eller joint ventures i Kina.